– I dag får du inte plantera Concortan i fjällnära skog. Vi vill ha ett förbud som gäller all skogsmark i hela landet, säger Malin Sahlin.
Hon är skogsakkunnig på Naturskyddsförening och betecknar satsningen på det främmande träslaget som ”ett ekologiskt vågspel”.
– När man tog in Concortan sade man från början att det inte kunde föröka på egen hand, men nu hittar man den på åtskilliga platser runtom i naturen. I det långa loppet tror jag att det finns en risk att samhället kommer att behöva stora resurser för att sanera i naturreservaten.
Malin Sahlin efterlyser forskning kring de ekologiska konsekvenserna av satsningen på det nordamerikanska trädslaget. Nyligen beviljade miljöforskningsrådet ett ekonomiskt anslag till SLU-forskaren Jörgen Rudolphi som ska studera spridningen.
– I vissa delar av landet täcker Contortan tolv procent av skogsarealen i kända planteringar. Det finns mätningar som visar på självspridning i hälften av bestånden som är äldre än 25 år. I Jämtland har vi hittat självföryngring två mil från planteringen, berättar skogsekologen och docenten Ola Engelmark.
Vad vill du ska hända i frågan?
– Allra viktigast är forskning och övervakning. Hur fort sprids Contortan, vem ska bekosta att övervaka och röja bort det oönskade? Biologisk mångfald påverkas, liksom turism, jakt, bärplockning och inte minst markgrannar. Hur mycket är det rimligt att dagens markägare kan manipulera ekosystem? Vi ska nog tänka lite längre och fråga oss vilka skogar vi vill att våra barn och barnbarn ska överta.