Tack vare jättebalsaminernas små rötter är de lätta att dra upp.
I södra Sverige har man använt jättebalsaminen som biväxt då den är rik på nektar och lockar till sig pollinatörer, men precis som med de flesta invasiva växter så har den främst letat sig in i den svenska naturen genom folk som velat ha den som prydnadsväxt i sin trädgård.
– De är stora, ståtliga, och sprider sig gärna. Den är ju väldigt vacker och jag har själv haft den i min trädgård, berättar Lena Bondestad.
I år är första gången som man från länsstyrelsens håll aktivt försöker utrota jättebalsaminen, och därför finns det en del kunskapsluckor som man nu hoppas kunna täcka. Under tre veckor åker man längs vägarna vid Luleälven mellan Luleå och Boden och bekämpar växten. På de platser där balsaminerna står tätt intill varandra låter man röjsågen jobba, och där det är glesare rycker man upp den ur marken.
– Sen får vi utvärdera nästa år om man har fått bort den från de områdena.
I södra Sverige har växten funnits under en längre period och Lena Bondestad beskriver situationen där som omöjlig. Men i Norrbotten är den fortfarande relativt ny och därför inte lika utbredd.
– Etablerar de sig är det skitdyrt att bekämpa dem och nästan omöjligt att lyckas.
Och det kan vara bråttom att få bort växten, då klimatförändringarna gör att Norrbotten blir en allt bättre plats för arter som än så länge hållit sig borta menar Lena Bondestad. För fem år sedan kunde till exempel inte liljebaggen leva i länet, men idag kryllar det av dem, och i Västerbotten börjar mördarsnigeln bli mer och mer återkommande.
– Det som är mjäkigt och lite tamt idag, kanske inte är det imorgon.
Jättebalsaminer.
Den hittills begränsade spridningen kombinerat med en relativ kort livslängd på ett år, gör att man har goda förhoppningar om att kunna utrota jättebalsaminen.
– Vi tar sikte på att utrota den i Norrbotten. Det lär ta ett antal år, beroende av hur privata markägare kommer igång med att själva ta bort den.
Att markägarna själva tar bort växterna på sin mark är viktigt både för länsstyrelsen som inte själva kan kontrollera allas mark, men även för ägarna själva som förutom förlorad växtlighet även kan få böter.
– De här måste man ta bort. Det finns lagstiftning på det både i Sverige och i EU.