15 procents kontantinsats – det blir mycket pengar när bostadsrätterna går för miljonsummor. Därför blir det vanligare att föräldrar hjälper sina ungdomar med bostad. Detta vittnar fastighetsmäklaren Daniel Larsson om.
2012 kom Hampus Carlson in på Industriell ekonomi-programmet på Luleå universitet. "Vad fasen, Luleå?" tänkte han först. Men besvikelsen övergick till nyfikenhet och han beslutade sig för att flytta från huvudstaden till Norrbottens residensstad. Problemet? Bostadskön.
I brist på annat bestämde sig Hampus Carlson för att köpa en lägenhet, då skulle han dessutom komma billigare undan i längden.
Han hittade en centralt belägen trerummare – för 900 000 kronor. Tack vare att föräldrarna gick in med två tredjedelar av kontantinsatsen kunde han ro hem affären.
Vad hade du gjort annars?
– Då hade jag fått bo på vandrarhem och pendla till skolan med två bussar. Jag har en kompis som fick göra det, det tog tre månader innan han fick bostad.
Har det varit en bra affär, utgiftsmässigt?
– Det har varit mycket, mycket bättre att ta en bostadsrätt. Som tur är var ränteläget enormt lågt och jag har dessutom en inneboende.
Att få en inneboende var inte svårt.
– Jag fick 20 mejl och tio stycken ringde varje dag.
På sikt verkar det också bli en bra affär att ha köpt bostadsrätten. En etta i närheten såldes för drygt 800 000 kronor, erfar Hampus.
– Det är bara att hoppas på att marknaden inte kraschar innan jag säljer.