För mer kärnkraft
7.800 jobb i Norrbotten hotas om inte energipolitiken görs om. Det hävdar länets basindustrier. Enligt företagen hotar de höga elpriserna företagens existens. För att få lägre priser vill man stoppa avvecklingen av kärnkraft. Och tillåta att nya kärnkraftverk får byggas.
- Basindustriernas existens är viktig för Sveriges framtida välstånd. Därför måste vi få villkor som gör att kan behålla vår konkurrenskraft. Där ingår att elpriserna måste bli lägre. Vi måste också se till att det produceras mer el eftersom bristen höjer priset och på sikt hotar våra verksamheter, säger Elisabeth Nilsson som är VD för Jernkontoret, den svenska stålindustrins branschorganisation.
Effektivare vattenkraft
Bland de krav som landets basindustrier har ingår att effektivisera befintlig vattenkraft, att slopa avvecklingslagen om kärnkraft. Och att ta bort förbudet att bygga nya kärnkraftverk.
- Med tanke på växthuseffekten är det viktigt att satsa på kärnkraften, där är Finland en förebild, säger Nilsson.
Hon talar om den betydelse som basindustrierna har för Sverige. Den sysselsätter direkt och indirekt 400.000 personer och svarar för 27 procent av Sveriges varuexport. Och så talar hon om de planer som skogsindustrin har, det handlar om mångmiljardinvesteringar för att klara fortsatt verksamhet.
- Skogsföretagen vet inte om de vågar göra några större investeringar i Sverige, för att kunna göra det måste de få veta vilken energipolitik som ska gälla. Alternativet är att flytta verksamheten till något anant land, säger Elisabeth Nilsson.
I det här sammanhanget talar Elisabeth Nilsson om det avtal som ett franskt elbolag tecknat med landets basindustrier: det handlar om speciella avtal med låga elpriser. Hon efterlyser ett liknande system i Sverige.
Största energiförbrukaren
LKAB är ett av de företag som är speciellt intresserade av elpriserna och det beror på att företaget tillhör landets största energiförbrukare. LKAB:s elförbrukning motsvarar drygt en procent av Sveriges elförbrukning. Den totala energinotan ligger på cirka 800 miljoner kronor.
- En höjning av elpriset med ett öre kostar oss 20 miljoner kronor. Som tur är har vi långa kontrakt men en del av dem går ut inom något år och då kan elnotan bli mycket högre, säger Anders Furbäck på LKAB.
Han är speciellt kritisk mot hur elmarknaden fungerar och som innebär att elpriset sätts på den sist producerade kilowatten.
- Vi måste få klara och tydliga spelregler som gör att vi kan planera vår verksamhet och se till att vi och andra basindustrier kan klara konkurrensen, säger Anders Furbäck.
Så jobbar vi med nyheter