I dag är den omdebatterade byggnaden stängd för allmänheten, men Norrbottens-Kurirens läsare får nu en möjlighet att följa med in i huset som byggdes till Luleås 300-årsjubileum (se faktaruta).
Lennart Klang, 71, är specialiserad på kulturarvsmiljöer och har tidigare varit verksam inom Riksantikvarieämbetet i 25 år. Han har gjort en jämförande granskning av landets rådhus.
– Det finns några få kvar med anor från 1600-talet och även något enstaka som är ännu äldre, men de har alla genomgått ombyggnationer. Det är bara i Luleå som huset har kvar sin 1600-talskaraktär.
Det röda huset på Gültzauudden har aldrig varit rådhus. Det byggdes som en kopia av stadens gamla rådhus (1693-1861). Lennart Klang avfärdar argumentet att byggnaden saknar historiskt värde på grund av att det är en kopia.
– Det är framför allt tre saker som jag vill framhålla. För det första, det är Luleås viktigaste kulturbyggnad som visar hur stadens verksamhet såg ut från 1600-talet till 1800-talet. Det är en unik byggnad vilket gör den till ett riksintresse och för det tredje innehåller huset orörd museihistoria.
Vi står i den stora salen på första våningen. Rummet värmdes tidigare upp av en öppen spis och användes till ting eller när stadens ledning samlades till möte.
Det forna rådhuset låg på torget, där stadsparken finns i dag. I samband med bygganden revs köptes timringen och inventarier av en byggmästare och en snickare.
När staden beslutade att låta bygga en rådhuskopia återbördades golvplankor, dörrar, fönster och en del inventarier från det rivna rådhuset.
– Jag vet inte om alla kakelugnar är från det gamla huset, men de här är definitivt från rätt tidsepok.
En våning högre upp, under det valmade taket med sina bruntjärade och solblekta träspån, syns spår av Norrbottens första länsmuseum. Två takfönster släpper in dagsljus i en öppen lokal med ett förhöjt golv för utställningar längs husets långsida. Sedan Norrbottens museum invigdes i Hermelinsparken 1936 har vindsvåningen lämnats orörd och används till förråd.
Bottenvåningen har däremot genomgått renoveringar. Fram till ifjol rymde den ett sommarkafé. Den uppmärksamme besökaren kan upptäcka små fönsterluckor i trä vid husets gavel. Det skvallrar om rådhusets betydelse i 1600-talets Luleå. På den tiden uppgick stadens befolkning till 400 personer. I rådhuset rymdes stadens hela förvaltning med domstol, arrest, spruthus (forna brandkår), arkiv, men också förråd, vedbod och en krog.
Den 27 augusti ska husets framtid avgöras i stadsbyggnadsnämnden. Politiker ska ta ställning om sex miljoner kronor ska avsättas till en upprustning.
2016 års besiktning visar att husets stomme är i förhållandevis gott skick, men att framför allt tak och fönster måste åtgärdas.
Lennart Klang har tillsammans med Birgit Hassler grundat föreningen Gültzaus vänner som fyller 25 år 2021. Föreningen planerar att begära att rådhuset ska skyddas av kulturmiljölagen.
– Det är hög tid att agera. Vi ser gärna att rådhuset används som möteslokal eller hyrs ut till fester med catering. Varför inte en permanent utställning om Luleås eller rådhusets historia på vinden? Drömmen vore en restaurang på Udden, men den kan nog inte placeras i huset. På markplanet går det bara att göra ett litet pentry, men om man vill få in intäkter borde man överväga att hyra ut arresten till övernattningar, föreslår Lennart Klang.