Det pågår ett omfattande flyttprojekt i staden. Det handlar om Norrbottens museums kulturhistoriska samlingar, men inom kort flyttas även delar av den arkeologiska samlingen till det hemliga lagret.
Det äldsta föremålet är 10 600 år gammalt.
– Vi har inte fått upp hela hyllsystemet än, men flera av våra mer känsliga arkeologiska föremål ska förvaras ett särskilt klimatskåp som håller en jämn temperatur, förklarar Nils Harnesk, som är chef för samlingsavdelningen.
Vid en trappa står en marinblå Volvo PV. I det trekantiga ventilationsrutan på förarsidan syns ett litet skattekvitto med årtalet 1967.
Det svensktillverkade fordonet är av årsmodell 1958 och har en vinröd/grå klädsel. Det skänktes av Henrik Lindström, som en gång i tiden var bilhandlare i Luleå och ägare av Bil & Traktor.
Strax intill står Norrbottens museums gamla tjänstebuss av märket Ford Thames. Registreringsnumret BD 68081 och ett skattekvitto från 1971 vittnar om att det var länge sedan den var ute i trafiken.
– Det är min dröm att vi ska få i gång bussen, kanske som ett projekt tillsammans med Norrlands motorhistoriker. Bussen har inte startat på många, många år. Jag tänker att om vi får igång motorn skulle den kunna användas vid mässor, skolbesök och annan marknadsföring, säger Nils Harnesk.
Vi går förbi en hästvagn, en hjulräfsa och tre cyklar av modell äldre. På en hylla ovanför ligger inventarier från Elsa och Helge Berglunds hem på Timmermansgatan nedpackade. Paret lät donera hela sin boning till Norrbottens museum.
– Exakt vad som finns i kartongerna vet jag inte, men det är ett helt hushåll med allt från textilier, möbler, köksutrustning, prydnadsföremål, kläder och fotografier. Merparten är från 1900-talet, men en del saker är ännu äldre.
På en annan plats i magasinet förvaras jordbruksföremål, tillverkade i trä på 1700-talet. De kommer från Peri-Hanschagården i Sunderbyn.
I slutet av året ska lagerlokalen på cirka 600 kvadratmeter vara fylld. Där finns också två arbetsrum för personal eller gästforskare.
– Målsättningen är att vi ska ha bokade visningar för allmänheten någon gång i framtiden. Skälet till att vi är hemlighetsfulla är förstås risken för stöld, samtidigt som den ryska aggressionen i Ukraina har aktualiserat att Sverige bör fundera över hur vi kan skydda vårt kulturarv i händelse av krig, betonar Nils Harnesk.