Matsåke Bergström har ett långt perspektiv av vandringar och vistelser i skog och mark. Djur och natur i allmänhet och fåglar i synnerhet har varit och är hans liv och vad han livnär sig på. Flera böcker har det blivit och många sköna tavlor som bytt ägare inte minst efter utställningar.
Fågelintresset förde tidigt med sig ett flitigt noterade av medelankomstdatumet för flyttfåglarna. Under 35 år har denna statistik upprätthållits och i dagsläget har det blivit totalt 103 arter som han "klockar" under våren. Och förändringarna syns tydligt. Nu skiljer det mer än en vecka i många fall.
Stora skillnader
- Ta exempelvis grågåsen. I mina noteringar mellan åren 1972 och 1988 var medelankomstdatumet den 30 april, i noteringarna mellan 1989–2006 visar det sig att den nu kommer den 16
april. Sångsvanen som är en härdig individ kom runt den 18 april i den tidiga statistiken och noteras numera på medelankomstdatumet den 6 april, en stor skillnad, exemplifierar Matsåke Bergström.
Han nämner även en rad andra exempel på tidigare ankomster samt även övervintrare, exempelvis bofink och till och med koltrasten. Stenknäck och turkduva övervintrar här i norr sedan tio år tillbaka noterar han.
- Det är ju inte bara vi häruppe som har ett förändrat klimat utan även söderut i Europa, det gör ju att en fågel som tofsvipan, som kräver barmark, lockas att komma dundertidigt. Och jag gissar att många dukar under därför, säger Matsåke som har en tidig observation av densamma från 1970-talet, 19 mars.
Brun luft
Att klimatfrågan är på var mans agenda i dag är han på det klara med. Kanske vi här i den redan jämförelsevis ganska miljövänliga norden talar mest om klimatfrågan funderar han.
- Jag är inte helt säker på att det här handlar bara om människans påverkan även om det förstås är en del av det hela. Och visst, vi kan alla försöka göra något åt det säger han men undrar om inte miljöfokus är lite fel satt i världen ibland.
- Sydamerikanska Colombia som jag brukar besöka är en ren soptipp och
luften är brun där. Efter en resa dit kom vi hem och jag slog upp översta dagstidningen i högen som brorsan lagt iordning. Och vad läser jag – jo, att Piteå kommun ska börja öppna folks soppåsar för att kolla felsortering! Då undrar man, säger Matsåke.
- Ska man ha dåligt samvete för att man kör lite med bilen? Nej, jag tycker inte det och vem ska ställa bilen om inte de som bor i exempelvis storstäderna,
säger Matsåke som tycker att man också kan dra ned på energianvändningen i städerna en hel del.
Hotet mot fåglarna är inte bara klimatändringen påpekar han.
Även glädjeämnen
- Många av de skogslevande fåglarna minskar och det vet vi ju varför, säger han aningen beskt. Han avser skogsindustrins påverkan med många och stora avverkningar och lite avsättningar samt även jordbrukets påverkan. Och har användningen av gifter blivit
mindre i Sverige så finns det gott om varan där "våra" fåglar övervintrar och mellanlandar. Sedan att arter minskar behöver inte betyda att de försvinner.
- Nej, det kan finnas hur gott som helst på andra håll istället, ta den vita storken, den finns i massor i Baltikum.
Och rena glädjeämnen finns också att lyfta fram, exempelvis det att havsörnen och pilgrimsfalken låter sig ses allt oftare. Allt är inte elände. Men visst, tankarna kring vad som händer med klimatet finns där, och inte bara vad fåglar anbelangar.
Blommar om
- Sommarblommor som rödblära, rallarros och midsommarblomster som blommar om på hösten och när man kan plocka trattkantarellerna i slutet av oktober och då besväras av knott! Ja nog är det märkliga saker som sker, men orolig för fåglarnas skull, nej.
- Mera för hur det ska bli för mina barn och barnbarn. Blev farfar här nyss till en liten Amanda, vägandes 4.375 gram, som en ordinär tjädertupp! skrattar Matsåke Bergström och poserar för fotografen på sin fågelmatning med en kärve vårvete från grannängarna, en gröda som kunnat göra entré här i norr tack vare klimatförändringen. Vi skojar om lämplig rubrik till artikeln – "kärvt för klimatet".