Under hösten och vintern ökade strömmen av flyktingar till Norrbotten. Familjer och vuxna förläggningarna medan de ensamkommande flyktingbarnen, som oftast är pojkar i övre tonåren, i boenden.
Läget var redan ansträngt för länets kommuner innan strömmen ökade. Nu tilltar svårigheterna snabbt, det gäller inte minst att ge flyktingbarnen plats på skolor och förskolor.
– I nuläget klarar vi det inte, inte efter den anstormning som vi har nu och hade förra året. Det finns inte en chans, säger Kerstin Fors Mattsson, skolchef i Jokkmokk.
Kommunen har just startat en tredje så kallad förberedelseklass för flyktingbarn som inte ännu klarar undervisningen i en vanlig skolklass. Enligt skolchef Mattsson kan kommunen ge alla barn plats i skola men inte garantera fullskalig undervisning.
– Vi klarar inte lagen och det tror jag knappt någon kommun gör. Det finns inte folk att anställa. Vi får trolla med knän, säger hon.
"Lagen" säger att ett barn i skolådern ska anvisas en skola inom fyra veckor. Och inom åtta veckor ska de få sin skolbakgrund kartlagd för att hamna på rätt nivå i skolsystemet.
I Jokkmokk finns flyktingförläggningarna i Porjus och i Vuollerim och eleverna bussas till skolorna i Jokkmokk.
– De får rent fysiskt inte plats på vår skola, säger Caisa Isaksson, rektor i Porjus.
Större kommuner klarar generellt skolkravet bättre än små. Åsa Jakobsson är rektor i Överkalix.
– Vi har nått gränsen för länge sedan. Om vi ska klara verksamheten med bra kvalitet borde vi ha betydligt färre flyktingbarn, säger hon.
Överkalix har 35 barn asylsökande barn mellan 6 och 17 år. De har även ett 50-tal ensamkommande flyktingar i tonåren.
– Vi kan ju inte påverka hur många som kommer och har bara att göra vårt bästa. Det var jobbigt i början när boendet öppnade men nu klarar vi av att erbjuda barnen skola, säger Jakobsson.
Men undervisningen sköts ofta av icke behöriga lärare.
Ingegerd Mäki är skolchef i Pajala.
– Vi har tagit in många nya elever, ett 100-tal från förskolan upp till gymnasiet. Och de fortsätter att komma. Men vi kan ju inte säga stopp – nu räcker det, säger hon.
Kommunen har fått kalla in pensionerade lärare för att klara situationen.
– Utan dem hade det vi inte lyckats, säger Mäki.
Pajala klarar att ordna skolgång för alla men inte undervisning i alla ämnen till alla elever
– Men vi vill inte att barnen ska sitta på asylboendena, säger skolchefen.
Barnen har rätt till skola men det råder inte skolplikt förrän de beviljats asyl.
Migrationsverkets enhetschefer i Norrbotten sitter i Boden, Kiruna och Gällivare. De
berättar att de inte hör mycket om kommunernas svårigheter.
– Men många kommuner ställs i en knepig situation, säger Maud Lantto, enhetschef på Migrationsverket i Kiruna.
Inte för att det lönar sig att klaga – Migrationsverket anvisar bara barnen till kommunerna som har fullt ansvar för skolgången. Maud Lantto känner dock till missnöjet i exempelvis Jokkmokk.
– Där är de inte nöjda med oss. De är mycket besvikna på Migrationsverket, säger hon.