Flydde kriget – nu jobbar hon som vattenexpert

För tre år sedan flydde hon från kriget i Syrien. Nu arbetar Hind Rizq med länsstyrelsens kartläggning av PFAS-spridningen i Norrbotten.

Hårt slit på jobbet. Här är Hind Rizq på uppdrag efter Alterälven.

Hårt slit på jobbet. Här är Hind Rizq på uppdrag efter Alterälven.

Foto: Andreas Broman

Luleå2018-04-15 12:24

– Jag är glad att jag fått den här chansen, trots att jag inte kan språket så bra. Samtidigt är det så här det måste fungera. Människor vill jobba, de har jättemycket energi när de kommer hit. Låt dem komma till arbetsplatser i stället för att bara sitta och vänta, säger hon på en svenska som redan är helt okej.

Tekniska verken i Kiruna var hennes första praktikplats.

– Jag och min son bodde vår första tid i Kiruna och Vittangi. I början fick jag inte något jobb, de sa "du måste vänta". Men jag sa att jag MÅSTE få göra något, och till Tekniska verken fick jag komma. Det har betytt jättemycket för mig i fortsättningen, säger Hind Rizq.

Hon är 34 år och bor med sonen Ram, 4, i Luleå. I februari 2015 lämnade hon sitt liv i As Swaida, en stad i södra Syrien.

– Det är en stad som klarat sig ganska bra så här långt. Människor flyr dit från andra delar av Syrien. Men det är ändå stora problem. Elektriciteten försvinner. Människor rövas bort. Människor tvingas in i militären. En stad alldeles i närheten blev attackerad med kemiska stridsmedel, berättar Hind Rizq.

Hon är utbildad inom hydrogeologi (läran om grundvatten och vattnets kretslopp) vid universitetet i Damaskus, och arbetade både som lärare och hydrogeolog i Syrien.

I november fick hon en praktikplats på länsstyrelsen, och i januari blev hon anställd på miljöanalysenheten. En beredskapstjänst där arbetsförmedlingen betalar 80 procent av lönen och länsstyrelsen 20 procent.

– Jag trivs jättebra. Jag får mycket hjälp och det är jag tacksam för.

Hon arbetar huvudsakligen mot kommunerna för att kartlägga spridningen av giftet PFAS, högfluorerade ämnen som spridits till grundvattnet från bland annat brandsläckningsskum.

– Det är en viktig fråga. Jag sköter större delen av kommunikationen via mejl. Men språket blir bättre hela tiden när jag jobbar.

Vid andra tillfällen följer Hind Rizq kollegor på uppdrag för att samla erfarenhet. Före påsk var hon och Andreas Broman, som jobbar vid vatten- och fiskeenheten, och analyserade sikleken i Alterälven.

– Hind är kompetent och väldigt engagerad. Just hydrogeologi är en väldigt bra bakgrund för att jobba med vattenfrågor, säger han.

Broman menar att det finns stora möjligheter att styra arbetet så att språket inte blir ett hinder.

– Vi har många olika arbetsuppgifter och det går ofta att matcha kompetensen. Som myndighet har vi en viktigt ansvar när det gäller integrationen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om