Fler vill avtjäna sitt straff med boja

Alltfler fängelsedömda vill använda fotboja i stället för att avtjäna sitt straff på anstalt.
Ökningen ligger på cirka 20 procent i år i Norrbotten jämfört med motsvarande tid i fjol.
Inkomna ansökningar från 90 norrbottningar finns just nu hos frivården för avgörande.

LULEÅ2005-08-27 06:30
Under år 2004 dömdes 148 personer i Norrbotten till fängelsestraff på max tre månader och kunde välja att ansöka om att avtjäna straffet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (IVÖ). 40 personer brydde sig inte om att svara och 23 tackade nej.<br>En del fick avslag på sina ansökningar. Den som begått sitt brott hemma, till exempel har misshandlat sin sambo eller sysslat med hembränning, brukar inte godkännas. Grava missbrukare bedöms inte heller lämpliga. Krav på ordnad bostad och jobb eller annan sysselsättning stoppar vissa.<br>Hinner inte med<br>Kvar blev 67 personer som fick avtjäna straffet hemma i sin egen bostad. 66 avslutades under året och en fotbojad hade en del av sitt straff kvar vid årsskiftet.<br> ? En halv Haparandaanstalt, säger Ulf Hedberg belåtet om antalet med boja.<br>Frivården får allt svårare att hinna med alla ärenden. I fjol hade frivården i Luleå åtta ärenden under utredning den 25 augusti mot 79 ärenden i år.<br>Och i går, fredag, strömmade ytterligare elva ärenden in.<br> ? Vi ligger inte bra till, medger frivårdschefen Ulf Hedberg, Luleå.<br>Fördubblad strafftid<br>En lagändring den 1 april i år har medfört att ännu fler än tidigare har möjlighet att få verkställa straffet med fotboja. Tidigare var det ett fängelsestraff på maximalt tre månader som kunde omvandlas till intensiv-övervakning. Nu har strafftiden fördubblats till sex månader och fler kan komma i fråga.<br>En försöksverksamhet pågår också som gör det möjligt för långtidsdömda att få avtjäna de sista månaderna utanför anstalten med elektronisk kontroll, den så kallade bakdörren.<br>Ytterligare en faktor som väntas öka antalet personer som får fotbojan i framtiden är det ökade rattfylleriet. Det mest vanliga brottet bland dem som får fotboja är just grovt rattfylleri. Därefter kommer misshandel.<br>Mår inte bättre<br>I och med att strafflängden höjts tror Ulf Hedberg att fler som dömts för stölder kommer att bli aktuella.<br> ? Det finns många fördelar med fotbojan. En anstaltsplats kostar 1.500?2.000 kronor minst per dygn. Fotbojan ligger runt 400 kronor. Dessutom mår ingen bättre av att sitta i fängelse. Där får de ett umgänge och lär sig av andra i sämre sits.<br> ? Fotbojan är alltså bra både för statens ekonomi och för den enskilde som kan fortsätta sitt jobb. På arbetsplatsen behöver ingen veta om fotbojan mer än en kontaktperson som ofta är någon i arbetsledningen.<br>Väldigt sårbar<br>Han beklagar att utredningshögarna har vuxit. Lagändringen den 1 april medförde inte någon personalförstärkning utan skulle lösas genom en omfördelning inom myndigheten.<br> ? Det har varit semestrar och drabbas man dessutom av sjukfrånvaro är det väldigt sårbart. Det här är ett specialistarbete så det märks. Vi ligger inte bra till, men vi ska spurta, säger Ulf Hedberg.<br>Under 2004 var det sex norrbottningar med fotboja som fick avbryta verkställigheten med boja och åkte i fängelse i stället på grund av misskötsamhet. Hittills i år gäller det bara en person.<br>Det finns också en kriminalvårdsanstalt i Sverige, Kolmårdsanstalten, där alla interner har på sig fotboja inom anstalten.<br> ? Fotbojan ersätter en del personal och stängsel, säger Ulf Hedberg.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om