Frågan har varit uppe flera gånger tidigare och denna gång på grund av ett medborgarförslag från Oskar Bergström, en av Luleås graffitiungdomar.
Han efterlyser fler platser för graffitimålning, helst en i varje stadsdel.
Flera politiska nämnder har sagt sitt. Nu säger kommunstyrelsens arbetslutskott ja med motivering att det stärker graffitin som konstform. Ett andra motiv är att klotter motverkas. Flera platser bör ordnas och då inte bara plank.
Kostar miljoner
- Det är svårt beivra skadegörelse när man samtidigt har lagliga plank, invänder Anders Josefsson, moderaterna, som påpekar att klottret kostar kommunen flera miljoner kronor.
Mot förslaget är också landsbygdspartiets Erland Nilsson.
- Någon ordning måste det vara, säger han i en kommentar som historiskt kunnas höras från ett annat parti. Erland Nilsson vill istället ha ut ungdomarna på stan för att påtala skadan för samhället av klotter.
Ogillar
Förbud är inte rätt väg att gå, anser Yvonne Stålnacke. Hon uppger att fler platser för graffitimålning rimmar med den handlingsplan kommunen och polisen är enig om.
Polisen invänder.
- Handlingsplanen står vi bakom, däremot betyder inte det att alla tycker likadant, säger Håkan Ershammar, chef för brottsförebyggande enheten, polisen i Luleå-Boden.
Polisen där anser att plank försvårar kampen mot klotter, lika med skadegörelse. I Luleå, som har plank, är klottret betydligt mer förekommande än i Boden, påtalar polismannen Johan Kemppainen, som jobbat med frågan.
Om klotterplank likväl finns bör öppettiderna regleras. Då kan polisen ingripa och kroppsvisitera, om misstanke finns.
- Påträffar du personer med fyllda ryggsäckar klockan ett på natten och de säger att de ska till klotterplanket så är det svårt göra något men däremot kan polisen agera om planket inte är öppet då, resonerar Johan Kemppainen.