Fler kör drogpåverkade

År 2000 anmälde polisen två drograttfyllor och sedan dess har antalet anmälda drograttfyllor ökat markant.
År 2004 var siffran uppe i 210 drograttfyllor och förra året anmäldes 198 stycken.
Att det i statistiken var så få som två drograttfyllor år 2000 beror på att lagen om nolltolerans mot narkotikapåverkade förare infördes först vid halvårsskiftet 1999. Tidigare var det förbjudet att köra motorfordon med narkotika i blodet om man var så påverkad att det kunde antas att man inte kunde köra på ett betryggande sätt.
Förra året anmäldes 21 färre drograttfyllor jämfört med året innan. Men det betyder inte att det är på väg att vända.
Trafikpolischef Gunder Eriksson menar att det snarare beror på polisens resurser och kompetens. Alla har inte kunskapen som kan avgöra om en person är narkotikapåverkad eller inte.
- Det är väldigt svårt att säga hur det egentligen ser ut. För att kontrollera en vanlig rattfylla behöver vi inte ha några misstankar om brott. Men för att kunna ta med någon och ta prover för drograttfylla krävs att vi har skäliga misstankar om att personen är påverkad. Och alla poliser är inte tränade att se om någon är påverkad, säger Gunder Eriksson.
- Min uppfattning är att vi kan ta väsentligt fler drograttfyllerister om vi hade resurser. Det är till stor del en kunskapsfråga.

Återkommande utbildning
Förra året anordnades en utbildning där poliserna fick ytterligare kunskaper om drogpåverkade bilister, och till hösten är det dags igen.
- Utbildningen vi hade ifjol ska vara årligt återkommande har vi sagt. I höst kommer vi köra en utbildning där vi samlar folk från länet, och den utbildningen kommer även att ha en praktikdel. Vi kommer att plocka upp en erkänt duktig polis från Örebro till det här. Förhoppningen är att alla ska bli duktigare med tiden och känna igen tecknen på någon som är narkotikapåverkad, säger Gunder Eriksson.

Urin- och blodprov
Något som ofta avslöjar en narkotikapåverkad människa är ögonen.
- Man kan se det på pupillerna och hur ögonen rör sig. Sedan så förändras ju det allmänna beteendet, säger Gunder Eriksson.
Är en person skäligen misstänkt för drograttfylla tas denne med till polisstationen för urin- och blodprov.
- Rattfylla är ett väldigt vanligt återfallsbrott, och det gäller drograttfylla än mer. Ser du en känd narkoman som kör bil och stannar denne åker han eller hon nästan alltid dit för drograttfylla.

Hasch och amfetamin
Bara under årets första kvartal har 109 anmälningar om rattfylla gjorts i Norrbotten, varav ungefär hälften gällde drograttfylla.
Gunder Eriksson vågar inte svara på vilka droger det framför allt rör sig om men säger att det troligen är samma droger som i övriga landet.
- Det vanligaste är hasch och amfetamin, sedan så är det en del opiater också. Ofta har man kombinerat olika droger, det kan vara en hel radda med kombinationer av narkotiska preparat, medicin och alkohol. Det är sällan det bara är en enda drog, säger Gunder Eriksson.
Sett till antalet brott per 100.000 invånare tog polisen flest drograttfyllerister i Boden förra året, följt av Kalix, Piteå och Gällivare. Se tabellen här nedan.