Regeringen har gett Trafik-verket i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som förbättrar kapaciteten i det svenska järnvägsnätet.
Trafikverkets förslag är ute på remiss och i nästa vecka kommer ställföreträdande generaldirektör Lena Erixon till Luleå för en regional
hearing.
Det kostar 23 miljarder kronor, utöver vad som finns i ramen fram till 2021, att återställa järnvägssystemet till den nivå som det är designat för.
För att öka kapaciteten i systemet där bristerna är som störst krävs 38 miljarder utöver ramen.
Trafikverket räknar upp ett antal planerade projekt som kan tidigareläggas om verket får mera pengar.
Listan över projekt som rör Norra Sverige är inte lång: på Malmbanan föreslås att mötesspåret i Kaisepakte förlängs och att man bygger trespårsstationer i Rensjön, Lappberg och Ripats redan 2011-2013. Kostnad 283 miljoner.
Trafikverket föreslår också att mötesspåret på sträckan Kilafors-Holmsveden på norra stambanan ska tidigareläggas till 2012-2015, vilket kostar cirka 350 miljoner.
Fler spår på Malmbanan
För perioden 2016-2021 föreslår Trafikverket en fortsatt utbyggnad av mötesspår på Malmbanan och att man utreder ett partiellt dubbelspår på sträckan Sundsvall-Gävle, som är mycket hårt belastad.
Inga nya åtgärder i övrigt föreslås för stambanan genom övre Norrland.
Norrbotniabanan finns inte alls med i kapacitetsutredningen. Den kan bli
aktuell i det längre perspektivet som sträcker sig till 2050.
Otillräckliga åtgärder
På länsstyrelsen är man kritisk till Trafikverkets beskrivning av bristerna i järnvägsnätet i Norrland och de åtgärder som föreslås.
- Det finns två avgörande brister i kapacitetsutredningen som vi ser det, säger Bo-Erik Ekblom på länsstyrelsen.
Trafikverket underskattar den ökning av godstrafiken som förväntas till 2021
menar han.
- Man nollar stambanan i Övre Norrland i princip.
- Man underskattar problemen som uppstår på enkelspårig järnväg. Man föreslår inga åtgärder för att ta bort problemen, säger Bo-Erik Ekblom.
Ingen rättvis bild
Han är också kritisk till det sätt som kapacitetsbristerna redovisas på. Trafikverket
redovisar kartor där järnvägssträckorna är röda, gula eller gröna. Rött betyder stora problem och grönt små eller inga problem.
Kapacitetsbristerna mäts på hela dygnet, vilket Bo-Erik Ekblom tycker ger en missvisande bild.
Han tycker att man borde redovisa bristerna utifrån de två mest trafikerade timmarna på dygnet. Då skulle betydligt fler sträckor lysa rött.
- Man redovisar inte den verkliga bilden, säger Bo-Erik Ekblom.
Akuta flaskhalsar kvar
Flera akuta flaskhalsar kommer att finnas kvar när planen har genomförts;
Trafikverket räknar upp 27 sträckor däribland Kiruna-Riksgränsen och Kiruna-Murjek. Antalet godståg väntas öka från 26 till 60 per dag på sträckan Kiruna-Riksgränsen till år 2021.
Situationen på stambanan mellan Älvsbyn och Vännäs nämns också. Den enda körvägen norr om Vännäs för det viktiga nord-sydliga godsstråket.
En avstängning av en bro får snabbt stora konsekvenser, konstaterar Trafik-
verket i kapacitetsutred-ningen.