Från och med förra året är det omfattande neddragningar av fisket efter siklöja, som ger den eftertraktade Kalix löjrommen.
Havs- och vattenmyndigheten, Hav, beslutade 2019 om ett tak på 700 ton för siklöjefisket, efter rådgivning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I år är kvoten satt till 880 ton. Men yrkesfiskare Lars Ökvist, Junköfiskarna, är kritisk till kvoten.
– Tidigare har vi inte haft någon kvot utan vi har fått sköta det här själv och det har funkat bra. Nu beräknar SLU på ett annat sätt och räknar in det som sälen äter och då finns det inte något kvar till oss. Men Hav gjorde en kvot i alla fall förra året, säger Lars Ökvist.
Han säger att fisket normalt varit omkring 1 000-1 500 ton och att minskningen innebär en stor ekonomisk förlust. Förutom löja fiskar Junköfiskarna också efter strömming, sik, öring och lax. Fastställda kvoter av vild och odlad lax bestäms årligen av EU för berörda länder och fördelas i Sverige med stöd av forskningen.
– Problemet är alla dessa konstiga kvoter. Förr började vi fiska direkt isen gick, nu får vi börja fiska den 17 juni. Det är laxen de vill skydda men vi får inte ens fiska sik fastän det är gott om lax i Norrbotten och vi får inte ens lax den tiden på året. Myndigheterna försvårar för oss, säger Lars Ökvist.
Samtidigt blir intresset för närodlad mat allt större, något Lars Ökvist menar går stick i stäv med myndigheternas agerande. Han hoppas på ett större intresse för det lokala fisket och påpekar att siklöjan är den minsta laxfisken. I norr finns inte så stor efterfrågan på strömming men desto mer efterfrågan på lax.
– Man börjar se skillnad på den norska odlade laxen och den vilda, det är en helt annan kvalité. Vi tycker självförsörjningsplanen är bra, vi vill förse folk med fisk.
– Men reglerna som finns är för att få bort yrkesfiskarna, vi får inte fiska så mycket siklöja, man begränsar fisket på fenklippt (odlad) lax som ju är en kompensation för fisket för att man byggt ut älven. Men den räknas in i kvoten, och den ska inte vara där, säger Ökvist.
Han menar att det är sälarna som är det stora problemet för yrkesfiskarna och vill se licensjakt på säl. De äter stora mängder fisk och konkurrerar med fiskenäringen. Ett annat problem är att de förstör fiskarnas redskap.
– Våra pappor jagade säl och hade en bra inkomst eftersom man tog tillvara på späcket och pälsen och fick lite skottpengar, säger han.