Letsi är i normala fall helt torrlagt. Något Lulälvens vattenråd vill ändra på.
– Fisk, fåglar, bottendjur och växter typiska för rinnande vatten har nästan helt försvunnit. Det vilda laxbeståndet är helt borta. Regleringen med stora vattenståndsvariationer har även haft en negativ påverkan på rennäringen, konstaterar Siri Lundström.
Luleälvens Vattenråd har bildats av personer som är engagerade i miljön runt älven och fungerar som en länk mellan alla som bor eller vistas i älvdalen. Rådet stöttas ekonomiskt av länsstyrelsen med EU-pengar.
– Vi vill att Vattenfall ska vidta de miljöåtgärder i Luleälven som är möjliga att göra ur samhällsekonomisk synpunkt: Släppa vatten i torrfåror och inte korttidsreglera de stora magasinen ännu kraftigare än man redan gör samt att lyssna mer på samernas behov och på de som bor längs älven och idag får sina marker söndereroderade.
Hon inser att det skulle bli en kostnad för Vattenfall, men poängterar samtidigt att det delvis kompenseras av att klimatförändringarna kommer att leda till större vattenflöden som möjliggör ökad produktion, även om man skulle satsa fem procent av dagens elproduktion i älven på miljöanpassningar. Hon menar också att en ökad besöks- och fiskenäring är en viktig faktor.
– Det är viktigt att Vattenfall har en dialog med befolkningen, säger hon.
Hon tycker att det saknas en helhetssyn.
Siri Lundström, ordförande i Luleälvens vattenråd. Här står hon vid Letsi ett av de sällsynta tillfällen då vattnet släpptes på.
– Har man inga vandringsvägar för fisken så stoppar man ju hela ekosystemet. Dessutom, med de vattennivåskillnader som är i dammarna längs älven, så har vi sett förskräckande exempel på erosion där stora jordmassor rasar ner i älven.
Richard Holmgren, miljöchef hos Vattenfall vattenkraft, svarar via mejl.
Hur följer Vattenfall EU:s vattendirektiv?
– Mest konkret har Vattenfall anmält befintlig vattenkraftsverksamhet till den så kallade nationella planen, som innebär att all vattenkraft i Sverige kommer att förses med moderna miljövillkor under de kommande knappa 20 åren. Vattenfall är också med och finansierar Vattenkraftens miljöfond som hjälper andra vattenkraftsägare att finansiera miljöåtgärder i sina vattenkraftverk.
Han berättar att satsningarna på miljöåtgärder i bland annat Luleälven hittills har varit begränsade, men i oktober meddelade Vattenfall att bolaget kommer att satsa 65 miljoner kronor på ett nytt program med fokus på åtgärder som gynnar biologisk mångfald i storskaligt reglerade vattendrag.
– Lule älv är som största vattenkraftssystem i Sverige en viktig resurs och en avvägning behöver helt enkelt göras mellan samhällsintresset och miljöpåverkan. Men det betyder inte att vi inte kan och kommer att göra något.
Vattenfall ser positivt på att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor, berättar han.
– Samtidigt är det viktigt att omprövningarna leder till miljöanpassningar som ger största möjliga miljönytta utan att för mycket av den fossilfria elen försvinner. Vi ser behovet av input till vad som är relevanta miljöåtgärder i kommande miljöprövningar där all vattenkraft ska förses med moderna miljövillkor. Under kommande miljöprövning är vi fortsatt mycket måna om att föra en konstruktiv dialog med berörda lokala intressen och samebyar.
Ett av Vattenfalls kraftverk i Bodens kommun.
Inom det femåriga programmet kommer Vattenfall att utveckla, testa och utvärdera åtgärder som till exempel grunda områden i regleringsmagasin, flytande öar, naturliga erosionsskydd för att gynna strandvegetation, avlednings- och anlockningslösningar för fiskvandring berättar han.
– En stor del av dessa åtgärder kommer vi att testa i Luleälven men även i andra älvar där vi har verksamhet.
Richard Holmgren nämner också att Vattenfall de senaste åren har samverkat med kommuner och länsstyrelsen i Norrbottens län kring åtgärder i flottledsrensade biflöden till Luleälven och medfinansierat projekt i Flarkån, Linabäcken och Pärlälven samt i närtid ska lämna in två ansökningar om miljötillstånd för miljöanpassning av en grunddamm i sjön Purkijaur samt en återställning av sjön Kadnejaur i Lilla Luleälven uppströms Jokkmokk.
– Vi har även samarbete med andra organisationer kring frivilliga åtgärder som till exempel skötsel av skog för att gynna vitryggig hackspett, stöd till projekt fjällgås etcetera.
Några planer på att öppna torrfåran i Letsi finns inte.
– Det skulle få för stor påverkan med för stora produktionsförluster, samtidigt som miljönyttan skulle vara för liten, säger Richard Holmgren och hänvisar till gjorda beräkningar i en rapport 2019 från länsstyrelsen.