Finskspråkig demensvård i Eskilstuna

Finska föreningen i Luleå driver frågan om en avdelning för demenssjuka, där det finns personal dygnet runt som kan finska. Detta på grund av att man anser att det finns så många invånare i Luleå med finska som modersmål, och när man blir äldre och dement så tappar man sitt "andra" språk och kan förstår bara sitt modersmål.Men kommunen säger nej och motiveringen enligt socialnämndens ordförande, Eva Bergström är att man inte kan organisera verksamheten utifrån en viss etnisk grupp utan att vården måste vara anpassad utfirån individuella behov, inte utifrån språket. Hon anser också att man då det uppstår tomma platser på en eventuell finsk avdelning måste kunna fylla de med svenskspråkiga. Hon tror att man inom personalen har många som är flerspråkiga, men för att få bättre grepp om detta har hon begärt en inventering om vårdpersonalens språkkunskaper. Fungerar i Eskilstuna
Det finns omkring 6.600 personer i Luleå kommun som är första eller andra generationens invandrare, eller drygt nio procent av den totala befolkningen.-Dessutom tillkommer flera tusen som pratar meänkieli och där är det också många som inte har svenska som modersmål. De kan råka ut för samma problem som vi, att vi tappar svenskan, säger Ulla Posti, en av dem som driver kampen för denna specialavdelning.I Eskilstuna kommun finns sedan några år en demensavdelning för finskspråkiga. Personalen är tvåspråkig. Man har även dagverksamhet och hemtjänst anpassat för finskspråkiga.Av kommunens 93.000 invånare är 12.000 eller 15 procent första eller andra generationens invandrare från Finland. Cirka 1.000 är över 65 år.Inte dyrare
-Det här är en stor målgrupp för oss och det var politisk enighet att ordna med detta då behovet uppstod. Förutom språket så finns här ett tänk kring kulturen, maten, högtider och annat som de här människorna har haft med sig när de kommit hit till Sverige, säger Ture Morin, förvaltningschef över äldre- och handikappomsorgen i kommunen.Den finskspråkiga avdelningen med tio platser är integrerad i en större äldreboendeenhet. Att erbjuda de finskspråkiga vård på dras eget språk kostar inte mer än en sedvanlig plats.-Nej, och vi har gott om personal som kan flera språk. Vi kan säkert också dra nytta av de här erfarenheterna när det blir aktuellt med andra invandrargrupper som börjar nå lite högre ålder, säger Ture Morin.I Västerås, med cirka 8.000 finskspråkiga, kommer det att byggas ett äldreboende med en rad andra servicefunktioner för finskspråkiga. Kommunen bygger och ska sedan köpa vårdtjänsten från Mälarhemsföreningen, som håller på att bilda ett bolag för driften av verksamheten.
Paavo Vallius, före detta riksdagsman, minoritetsspråkutredare, numera kommunpolitiker, tycker att det hade varit bäst om kommunen hade genomfört det hela helt i sin egen regi eftersom det ändå kommer att kosta lika mycket när man köper tjänsten, men i övrigt är han mycket nöjd med att bygget nu blir av. Han ser Eskilstuna som en god förebild för hur man tillgodosett den finska minoritetsbefolkningens intressen.Armi Rousu

Finskspråkig demensvård i Eskilstuna

Luleå kommun har sagt nej till kravet från finska föreningen, att skapa en demensavdelning för finskspråkiga. I Eskilstuna tycker man att en sådan fungerar bra och utan att det kostar mer än en avdelning för svenskspråkiga.