Festival tröstade i mörkret

Kvällen inleds med dans av medlemmar från Luleå rytmik & balett och därefter är det dags för gruppen Hör & Häpna, som är en konstellation med elever från Piteå Folkhögskolas världsmusiklinje. Med en salig blandning av bland annat bulgarisk, keltisk, irländsk och tornedalsk folkmusik sätter de tonen för återstoden av kvällen.
Nästa grupp på scenen är gruppen Fägra från Sundsvall. Deras repertoar består till stor del av svenska traditionella arrangemang men också från Norge och Finland. Roligast är den schottis från Härjedalen, i vilken Ritchie Blackmores Black Night smyger sig in på lämpliga ställen.
Bjära är i folktron en liten djävul i form av ett nystan som till exempel kan sitta ovanpå ladugårdsdörren och kasta vatten på husfolket när den tycker att de har betett sig illa. Bjäran är också en grupp, eller snarare ett band, från Sundsvall som har nått stora framgångar inom olika folkmusiksammanhang. Senaste utmärkelsen är Årets unga folkmusikband som de erhöll på festivalen Folkmusiknatta i Falun i november.
Bjäran spelar mestadels eget material och gårdagen utgjorde inget undantag. Med sättningen fiol, afrikanska slagverk, gitarr och saxofon skiljer de sig redan där från de flesta andra band/grupper inom genren. Genom att initialt beskriva en miljö eller situation för publiken får musiken en extra dimension. Bjäran leker med rytmer och experimenterar med musiken på ett lekfullt och icke-traditionellt sätt. Deras sceniska presentation är annorlunda och de spelar och agerar verkligen till publiken. De har dessutom enhetliga scenkläder, vilket förstärker intrycket av en homogen grupp. Det låter rått, improviserande och stundtals kaotiskt, i en positiv mening. Och när Magdalena Eriksson och Christian Cuadra i sitt sista nummer, släpper fiol och saxofon och låter rösterna vara instrument, så blir det stort, magiskt och nästan drömlikt bra. Bjäran är ett slags folkmusikens hardcoreband.
Sist ut är Framnäs folkloreensemble som består av ett 20-tal av årets kull musikelever, inte bara från världsmusikprogrammet utan också från andra av skolans profiler. Ensemblen leds av Dan Engman och spelar uteslutande folkliga låtar från Balkanområdet i egna tolkningar. Redan i första låten fylls utrymmet mellan scenen och första bänkraden av balkandansare. Guldkanten i samtliga stycken består av de olika soloinsatserna av vilka särskilt den häftiga elgitarren samt Oscar Olaussons flöjtspel särskilt sticker ut. Elbasen bidrar också till ett ”tunggung” som gör den här gruppens sound lite extra speciellt.
Nämnas bör att alla intäkter från Midvinterfolk går oavkortat till BRIS – Barnens rätt i samhället. Festivalen finansieras av sponsring och samtliga artister ställer upp gratis.