Rose-Marie Ekman, som företräder Rimfroststigens fastighetsägare, har gått igenom den akt på Lantmäteriet där Luleå kommuns ansökningar om gemensamhetsanläggningarna på Hertsön finns. Hon har noterat en sak som hon ställer sig frågande till.
- Lantmäteriet har bara skickat information och delgivningar till vissa fastighetsägare men inte till alla. Det är som att man har slutat mitt i denna process, säger Ekman som berättar att Lantmäteriet i Luleå i samtal med henne medgivit att ärendet kanske inte skötts helt klanderfritt från deras sida då när det var aktuellt.
Begär skadestånd
Fastighetsägarna på Rimfroststigen och Päronstigen, har skickat var sin skrivelse till Lantmäteriet lokalt i Luleå att de begär skadestånd.
De menar att de varit helt okunniga om att deras fastigheter ingår i en gemensamhetsanläggning som för att kunna hanteras borde ha haft en samfällighetsförening med vald styrelse och årligt avsatta avgifter.
Ekman berättar:
- Vi har fått ett yttrande från Lantmäteriet som bland annat säger "från Lantmäteriets handlingar och register framgår att Luleå kommun var ägare till samtliga fastigheter 1974 när de avstyckades. Gemensamhetsanläggningarna registrerades den 5 mars 1976. Tomträttsupplåtelse för fastigheterna i området skedde 1 oktober 1976 - efter att gemensamhetsanläggningarna bildades. Vid förättningen var således Luleå kommun ensam ägare till samtliga berörda fastigheter. Luleå kommun var sökande och delgiven kallelse till sammanträdet. Sammanfattningsvis anser vi att Lantmäteriet inte agerat oaktsamt och att ersättning inte ska medges."
Står inget i papperen
- Vi frågar oss om Lantmäteriet menar att det är Luleå kommun som skulle ha underrättat alla ägare, undrar Ekman.
- För visst borde det väl ha funnits ett informationsansvar, säger Ekman och berättar att flera förstaägare hon talat med inte har ett enda ord om detta i sina husdokument.
- De har varit lika förvånade som vi över att vi ingått i en gemensamhetsanläggning. Vem skulle ha informerat? Det är den fråga vi vill ha svar på, säger Ekman som ställer sig frågande till Lantmäteriets och Luleå kommuns tal om husägarens egen skyldighet att undersöka.
"Låter konstigt"
- Hur ska man kunna undersöka det man inte vet, säger hon.
På Luleå kommun säger markingenjör Jonas Nilsson:
- Jag tycker det låter konstigt att man varit ovetande. När man köpte husen skrevs ju avtal, man fick ritningar och man blir medveten om tekniska lösningar. Man har ju en egen undersökningsskyldighet. Att det finns gemensamhetsanläggningar framgår ju också av fastighetsregistret, säger Nilsson.
Rose-Marie Ekman köper inte det:
- Någon borde haft ansvaret att informera de ursprungliga ägarna, säger hon.
Skadeståndsfrågan gentemot Lantmäteriet hanteras centralt av chefsjuristen i Gävle, Tomas Örn.
- Vi har skickat ut yttrandet till fastighetsägarna och begär nu att de yttrar sig över det.
Han noterar för övrigt att husägarna enkelt i fastighetsregistret och i upplåtelsehandling kan se information om sina fastigheter.
- Men man kan ju tycka att upplåtaren borde ha informerat om saken, säger chefsjuristen som dock ej vill bedöma om Luleå kommun gjort något fel. Han har dock förståelse för att byggsättet - att seriekoppla vatten och avlopp - irriterar fastighetsägarna.