Färre väljer utbildning

Den drastiska nedgången av antalet studenter som sökt in till universitet och högskolor i höst bekymrar ledningen för Luleå tekniska universitet.
- Vi måste lära oss att anpassa oss till svängande konjunkturer även inom universitetsvärlden, säger förvaltningschefen Staffan Sarbäck.

LULEÅ2006-07-15 06:00
Hittills har universitet och högskolor i landet levt i en expansiv verklighet. Allt fler ungdomar har valt att studera vidare efter gymnasiet och många mindre högskolor har etablerats runt om i landet. Nu är situationen en annan.

Rejäl nedgång
Som Kuriren skrev om på fredagen är det en rejäl nedgång av sökande till universitet och högskolor i höst. Ändå har universitetet här klarat sig förhållandevis bra jämfört med andra universitet, enligt Sarbäck.
- Den riktigt stora nedgången kom redan 2002 och 2003. Den lever vi fortfarande med eftersom eleverna är kvar i systemet, säger han.
De följande två åren 2004 och 2005 var extremt bra, enligt Sarbäck, och många studenter sökte sit till utbildningarna i Luleå. Men nu har det alltså vänt igen.
Precis som i andra branscher har också utbildningsområdet fått konjunkturer. Sarbäck konstaterar att man på universitetet i Luleå får vänja sig vid att antalet sökande kan variera mycket mellan olika år.

Fortsatt tungt
Det är framför allt civilingenjörsutbildningarna som har det fortsatt tungt, speciellt inriktningarna kemi och elektronik. Det minskade antalet studenter får konsekvenser för universitetet.
- Institutionerna för de tekniska utbildningarna är forskningsintensiva. Grovt räknat utgörs 70 procent av forskning och då går det lättare att styra om verksamheten när undervisningen minskar, säger Sarbäck.
Däremot är det svårare för de samhällsvetenskapliga utbildningarna som har en drastisk nedgång av antalet sökande. Dessa institutioner är utbildningsintensiva med liten andel forskning, vilket får stora konsekvenser när elevantalet sjunker, menar Sarbäck.
- Vi måste nog göra en hel del analyser och beräkningar för att se hur vi ska lösa situationen, säger han.
Att öka antalet platser på de program som har fler sökande än tillgängliga platser, vilket är fallet för till exempel civilingenjör/arkitektur och brandingenjör, ser han inte som en lösning.
- Vi kan inte rucka på kvalitén. Vi har inte tillgång till lärare med rätt kompetens. Storföre-läsningar passar inte för dessa utbildningar, säger han.

Studiemedelsregler
Sarbäck ser flera bakomliggande faktorer till det sjunkande elevunderlaget. Förutom de mindre barnkullarna i aktuella åldersgrupper påverkar också de hårdare reglerna för studiemedel.
- Det är svårare för unga människor, som inte är helt säkra på vad de vill, att våga påbörja en utbildning eftersom lånen ska börja återbetalas direkt när man avbryter studierna.
Konjunkturerna inom olika branscher på arbetsmarknaden spelar också in.
- Bevakningen av arbetslösheten bland akademiker har ju nästan bedrivits som en kampanj i media. Det är olyckligt, säger Sarbäck och menar att arbetslösheten bland övriga grupper faktiskt är större.
Hans slutsats är att universiteten i framtiden måste bli mer flexibla.
- Vi får helt enkelt anpassa oss till att antagningen till civilingenjörsutbildningen kan variera mellan 500 och 350 under olika år, säger han.
Det finns dock ljuspunkter för Luleå tekniska universitet. Det är många som vill bli lärare och vårdutbildningarna har som alltid ett bra söktryck. Musik- och mediautbildningarna är också fortsatt mycket populära.
Staffan Sarbäck har också något annat att se fram emot i höst. Då kommer de drygt 500 studenterna från gamla vårdhögskolan i Boden till Luleå campus.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om