Färre har skyddad identitet

De flesta är kvinnor, men männen utgör även de en stor grupp. För tre år sedan, 2001, hade 137 personer i Norrbotten skyddad identitet. Året därpå ökade antalet kraftigt och hela 185 personer levde då med en skyddad identitet. Förra året började antalet att minska något och i september var siffran 164. I dag lever 145 personer i Norrbotten skyddade. ? Det man ser i hela landet är en successiv ökning. Det kan bero både på att det finns ett större behov av skydd och att människor har blivit mer medvetna om möjligheten om en sekretessmarkering, säger Kerstin Olofsson, handläggare på folkbokföringen Skattekontoret i Skellefteå. Den stora gruppen som i dag har skyddad identitet är kvinnor. Men antalet män är stort. ? I Norrbotten är det 89 kvinnor och 56 män, säger Kerstin Olofsson. Kerstin Olofsson menar att det kan finnas många olika skäl till att en man eller en kvinna ansöker om att få en skyddad identitet, eller sekretessmarkering som det heter på Skatteverket. ? Personen kan ha varit utsatt för våld eller fått hot om våld. Ofta sker en sekretessmarkering i samband med en flytt, säger hon. Då måste personen göra en skriftlig ansökan till Skatteverket där dennes skäl ska uppges. ? Skälen ska helst styrkas av någon annan som polisen eller sociala myndigheter. Eller om det finns domar som kan styrka att det finns en hotbild. Sedan görs en utredning och om skälen godtas får personen en sekretessmarkering. Den gäller ett år i taget, så efter den tiden måste man söka på nytt, berättar Kerstin Olofsson. Med sekretessmarkering innebär att personens personuppgifter hos folkbokföringen, som är offentliga, spärras. Uppgifterna lämnas då endast ut efter en särskild prövning. Varje myndighet ansvarar för sina register och det är också deras ansvar att se till att det görs särskilda prövningar när det gäller utlämnande av personuppgifter med sekretessmarkering. Det finns två andra sätt för en kvinna eller man att skydda sin identitet. Kvarskrivning är ett av dem. ? Kvarskrivning i kombination med en sekretessmarkering ger ett bättre skydd. När personen flyttar till en annan ort är hon eller han fortfarande folkbokförd på den gamla orten. Då framgår inte den verkliga bostadsorten ens i folkbokföringsregistret, säger Kerstin Olofsson. Förutom den psykiska påfrestningen att vara förföljd krävs ett stort tålamod av den som lever med skyddad identitet i kombination med kvarskrivning. Ska personen uträtta praktiska ärenden, exempelvis att söka bostadsbidrag, i en kommun hon eller han inte är skriven i krävs ofta många förklaringar. Det tredje, och allra säkraste skyddet, är en helt ny identitet. ? Det innebär att personen får fingerade personuppgifter. Det är Rikspolisstyrelsen som handlägger sådana ärenden och Stockholms tingsrätt som beslutar. Då får personen en ny identitet, nytt namn och nytt personnummer, säger Kerstin Olofsson. För att beviljas fingerade personuppgifter krävs att kvarskrivningen inte har fungerat, och i Sverige är det endast omkring tio personer om året som beviljas en ny identitet.

Färre har skyddad identitet

I Norrbotten ökade antalet personer med skyddad identitet dramatiskt under 2002 och 2003.Nu är det på väg mot en minskning, men trots det lever 145 länsbor i dag med en så kallad sekretessmarkering.

I Norrbotten ökade antalet personer med skyddad identitet dramatiskt under 2002 och 2003.
Nu är det på väg mot en minskning, men trots det lever 145 länsbor i dag med en så kallad sekretessmarkering.