Får inte bygga tornhus

En symbol för makt och rikedom.
Länsstyrelsen stoppar ett bostadsbygge i Svartöstaden. Huset är försett med ett torn vilket inte gillas.
? Det ger intryck av rikemansvilla, säger länsarkitekt Christer Svärd.
? Jantelagen, svarar husbyggaren Lisa Liljedahl.

LULEÅ2003-09-24 06:30
Mitt i Svartöstaden ligger en ödetomt på Sjöfartsgatan, den har varit obebyggd i över 20 år. Marken ägs av Luleå kommun som dock avser att sälja den till Lisa Liljedahl och hennes familj (två vuxna, två barn).<br>Men detta förutsätter att familjen, som redan bor i Svartöstaden, får bygga sig ett nytt bostadshus på tomten. Det handlar om drömhuset, ett två våningar högt trähus med ett inrett torn uppstickande över taknocken.<br>Byggnadsnämnden har sagt ja. Visserligen gör tornet att den tillåtna bygghöjden (7,2 meter) överskrids med 1,6 meter men det bedömer nämnden som en smärre avvikelse.<br>Kommunantikvarien Kaj Bergman har också givit huset sin välsignelse.<br>Men en granne överklagade bygglovet och nu upphäver länsstyrelsen detsamma.<br> ? Svartöstaden är av riksintresse för kulturmiljövården. Tornet ger huset ett helt annat intryck som inte är anpassat till bebyggelsen runt om. Det ger mer intryck av en rikemansvilla och detta är arbetarbebyggelse, säger Christer Svärd.<br>Förknippas med rikedom<br>I sitt beslut skriver länsstyrelsen att tornet utgör ?ett arkitektoniskt markant avvikande inslag som snarare för tankarna till förra sekelskiftets grosshandlarvillor och sommarnöjen än de enkla självbyggen som är karaktäristiska för Svartöstaden?.<br>Man skriver också att ?torn förknippas med makt och rikedom... ... förbehållet en annan social klass än den som format de värden som ansetts så höga att området klassats som en riksintressant kulturmiljö?.<br>För övrigt anser dock länsstyrelsen att familjen Liljedahls nybygge ?i huvudsak är väl anpassad till dessa särdrag?.<br> ? Men det går inte att acceptera allt för höga avvikelser. Men även om vi gjorde det så skulle bygglovet upphävas av formella skäl. Bygghöjden strider mot gällande plan och en granne har överklagat detta, säger Svärd.<br>En del av nybygget ligger också för nära tomtgränsen. Byggnadsnämnden bedömde dock båda avvikelserna som små och sade ja.<br>Därför är Lisa Liljedahl mycket besviken över länsstyrelsens beslut och hur de motiverat det:<br> ? Jag ville bara säga: Skärp er! Vi ville ju ha en annat slag av hus, lite Villa Villekulla. Jag tror inte höjden är orsaken till att man säger nej.<br>Jantelagen<br>Vilken är den då?<br> ? Jantelagen. Bygglovet är ju överklagat och ändå finns det lika höga hus i området, säger Liljedahl.<br>Familjen har ännu inte tagit ställning vad den ska göra. De är beredda att flytta huset längre från tomtgränsen men vill inte vika sig och släppa kravet på tornet.<br> ? Nej, det skulle bli vårt sovrum så det finns ju en funktion också. Tar vi bort det får vi ett rum för lite och tvingas rita om hela huset. Dessutom, lägger man ned miljoner på ett bygge så vill man bygga som man vill ha det. Om vi bygger nu får vi rätta oss efter andra, lägga ned lika mycket pengar men får ändå inte det hus vi vill ha. Just nu lutar det åt att vi struntar i det, säger Lisa Liljedahl.<br>Stadsarkitekt Bo Larsson berättar att kommunen inte kommer att överklaga beslutet till länsrätten.<br> ? Nej, det gör vi inte, vi har sagt vad vi tycker. Men det är en intressant diskussion. Det är klart att det är svårigheter att bygga i en miljö som Svartöstaden men samtidigt är inte det längre någon enhetlig kulturmiljö. Området är på inget sätt homogent, här finns alla typer av hus. Och vi fann inte att tornet störde. Vi tycker dessutom att det är spännande med lite nya grepp i byggandet, säger han.<br>Kommunantikvarien Kaj Bergman menar att Svartöstadens karaktär som arbetarstadsdel redan är förstörd och att området nu är en ?en provkarta över 1900-talets bostadsbyggande?. Han ifrågasätter om alla tomma tomter i området måste bebyggas med ?1910-talspastischer?.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om