Efter att ha sett Familjen sent en natt på Hultsfredsfestivalen 2008 har jag rätt höga förväntningar. Känns bra att väga upp med lite fräsch (nåja…) technoindie efter gubbrocken. I introt It began in Hässleholm känns basen som ett panikslaget hjärta. Det är mörkt och publiken är ung, full och ständigt i rörelse. Det känns nära på farligt, på det bra sättet.
Johan T Karlsson med Andreas Tilliander vid mixerbordet inleder med När planeterna stannat som bitvis sabbas av ljudtrassel - "Sådärja då har vi soundcheckat också". Perfekt sång är egentligen inget viktigt kriterium när det gäller popmusik men det låter faktiskt inte alls bra ikväll. Familjen gör dock sitt bästa ändå t.ex. genom att smasha ett mickstativ, highfiva publiken samt skrika "är ni määääää?".
Gulligt också att Johan T Karlsson tagit på sig en retro LHF-tröja kvällen till ära, han fattar lokalpatriotismens funktioner. Sångerskan Ninsun Poli gästar på flera av de nya låtarna, det låter som nittiotalet igen. Hon wailar fantastiskt men i slutet på spelningen blir hon tyvärr väldigt hes, kanske kunde hela Familjen haft en bättre kväll. Höjdpunkten är oväntat Det var jag kommande singel från skivan Mänskligheten (sjukt bra låt!). Publiken glesnar och lagom till Det snurrar i min skalle står bara hälften kvar.
Det är ett dåligt betyg att en låt av den kalibern inte tar konserten till nya höjder. Visst det dansas i ring men det svettiga discot uteblir. Ja, åtminstone för mig, på väg hem så hör jag någon säga med andakt i rösten "Det där var dagens höjdpunkt".