Det är när Abdulwahab berättar om sina anhöriga i Syrien som oron blir synlig i ögonen. Han hämtar andan och låter händerna sjunka ner mot köksbordet. Efter att tidigare beskrivit sitt hemland med fart och inlevelse sänker han tempot. Rösten blir sorgsen när han berättar om sin far, mor och de fyra syskonen med familjer.
Abdulwahabs släkt hade tidigare fyra lägenheter i Aleppo i norra Syrien.Två byggnader har blivit sönderbombade och familjemedlemmarna försöker nu leva ett så normalt liv som möjligt i de två kvarvarande lägenheterna. Abdulwahab beskriver bostäderna som stora men att 30 stycken personer i varje lägenhet gör det trångbott.
Bara några dagar innan vi träffas på Örnäset i Luleå slog en raket ner i ett hyreshus i Aleppo. Två personer dödades när de ovetande låg och sov. Händelsen var inte på något sätt ovanlig i miljonstaden där säkerhet och trygghet inte längre existerar. Skillnaden var att den här gången hade attacken inträffat i närheten av Abdulwahabs familj. När han fick de första rapporterna visste han inte med säkerhet vad som hade hänt.
Varje dag sedan oroligheterna startade försöker han få kontakt med sina anhöriga i hemlandet. Men på grund av dålig elförsörjning och bristfällig internetuppkoppling kan det ibland gå flera dagar innan det finns en stabil förbindelse. I dagens Aleppo har de flesta samhällsfunktioner slagits ut.
Telefonen är vanligtvis det bästa kontaktsättet och Abdulwahab har den påslagen dygnet runt. Sedan inbördeskriget utbröt i mars 2011 har dock telefonförbindelserna försämrats avsevärt. Vissa dagar är bättre, andra sämre.
Det här var en dålig dag.
Förstörd av oro sökte Abdulwahab information om nedslagsplatsen och eventuella skadade efter raketattacken. Han använde alla kanaler han kunde komma på – nyhetssidor på internet, facebook och nyhetsprogram på tv.
– Jag kunde inte sova den natten. Det var först på eftermiddagen dagen efter jag fick höra att alla i min familj klarat sig, berättar han.
Det var kärleken som förde Abdulwahab till Luleå 2005. Han lämnade ett Syrien där utvecklingen pekade uppåt. Abdulwahab jobbade bland annat med att importera kläder och som många andra syrianer upplevde han hemlandet som tryggt. Han hyllade möjligheterna till att utbilda sig och göra karriär, att kriminaliteten var relativt låg och att invånarna vågade röra sig fritt på gator och torg.
I dag är Syrien ett laglöst land där utvecklingen stannat av och istället för att gå framåt så backar nationen.
Bostäder och industrier bombas sönder samtidigt som arbetslösheten och priserna fortsätter att stiga.
Precis som siffran över antalet dödade.
I spåren efter krigets fasor kommer den växande flyktingströmmen. Enligt FN:s flyktingkommissariat UNHCR har sammanlagt över två miljoner lämnat landet. Dessutom är 4,25 miljoner människor på flykt inne i landet. Med över sex miljoner invånare på flykt så toppar Syrien en mindre smickrande lista. Var 15:e sekund blir en syrier flykting. Landet är värst i världen just nu.
– Att det kunnat bli så här dåligt känns väldigt tråkigt, det finns ingen respekt för lag och ordning längre och ingen vet hur morgondagen ser ut, säger Abdulwahab.
Barndomsstaden Aleppo med sina 2,1 miljoner invånare har förvandlats till en livsfarlig plats där misären är utbredd. Syriens största stad är delad mellan den väpnade oppositionen och regeringsstyrkorna.
Det förekommer dagliga flygattacker och krypskyttarna härjar fritt.
Det dör människor varje dag.
Abdulwahab har förlorat både släktingar och vänner som dödats sedan inbördeskriget startade. Han drar med pekfingret över halsen och säger att det i vissa fall varit rena avrättningar.
Andra har bara försvunnit.
– Jag har en systerson som vägrade inställa sig för militärtjänstgöring och försökte gömma sig istället. Men presidentens folk kom och hämtade honom och i dag vet vi inte var han är.
Den 45-årige syrianen menar att konflikten är mer komplicerad än folk i västvärlden förstår. Allt är inte svart eller vitt – regering eller rebeller.
Abdulwahab jämför situationen med schack fast med tre spelare som använder Syrien som schackbräde. Det är regeringsmakten, det är rebellerna och det är de militanta grupper som vill att kriget ska fortsätta.
– Det är svårt att peka ut vilka de är, det kan vara grupper från Pakistan eller någonstans. De får betalt för att skapa kaos i Syrien och vill slå en kil mellan Assad och människorna.
Förutom den väpnade oppositionen finns det kriminella gäng och islamistiska grupperingar som härjar fritt i landet.
Abdulwahab anser att det är omöjligt att säga vem som låg bakom giftgasattacken i Damaskus förorter den 21 augusti där enligt uppgift 1.429 människor dödades. 426 var barn.
– Samtidigt som den blodiga attacken utfördes fanns FN:s vapeninspektörer på plats i Syrien. Därför känns det konstigt att det skulle vara Assad och regeringen som ligger bakom dådet, säger Abdulwahab.
Han slår ut med armarna innan han fotsätter.
– Jag står inte bakom Assad och jag står inte bakom hans motståndare. Jag står på folkets sida, de som vill få ett stopp på kriget och fortsätta leva i fred i Syrien.
Abdulwahab upprepar flera gånger samma sak. Att folket i Syrien är fredliga och hjälpsamma till sinnet säger. De har alltid dörren öppen, även för en främling.
Nu har vänner förvandlats till fiender och gator och torg har förvandlats till dödliga gränser.
Att förflytta sig en sträcka motsvarande Örnäset-Malmudden i Luleå tar flera timmar på grund av omvägarna man måste använda för att undvika avspärrningar.
– De flesta vill ha tillbaka tryggheten som fanns tidigare, de bryr sig inte så mycket om vem som styr längre, säger Abdulwahab.
Är du hoppfull om att situation i Syrien kommer att bli bättre?
– Ja till hundra procent, för Syrien är ett fredligt land med ett fredligt folk. Jag känner ingen som vill ha det här kriget.
Tror du att du kommer att återvända till ditt hemland i framtiden?
– Jag hoppas det. Men det är svårt om man som invandrare varit i Sverige många år och vant sig vid det svenska samhället. Det märker jag när jag diskuterar med mina släktingar i Syrien. Jag säger inte att jag är bättre än dem, men vi tänker helt olika när det till exempel gäller frihet. Många i Syrien tror att de har frihet bara för att de kan göra vad de vill. Men frihet handlar också om att ha respekt för lag och ordning.
Sedan Abdulwahab kom till Sverige har han haft många olika jobb. Bland annat som personlig assistent, vårdbiträde, taxichaufför och nu som kursledare. Nästa år vill han prova på någonting annat. Abdulwahab säger att det är typiskt syrianskt sinne att hela tiden vilja testa nya saker.
Varje månad försöker han skicka pengar till sina anhöriga.
– Just ekonomin är ett stort problem för många familjer i Syrien.