Bordet står dukat med godsaker och Roma Temesgen, 21, häller upp te i stora muggar.
– Kan du förstå att hon för fyra år sedan inte kunde ett enda ord svenska? Nu bor hon i egen lägenhet, är en självständig ung kvinna som pluggar och jobbar extra?
Stoltheten lyser i Jessicas ögon när hon berättar om sin extradotter Roma. Hon som kom till Jessica i Luleå som 17-årig flykting från Eritrea och till en början inte alls ville bo hos Jessica.
– Jag kunde varken svenska eller engelska och Jessica kunde inte tala mitt språk. Jag ville bara åka till Kalix, där jag hade en vän som pratade tigrinska, skrattar Roma, som nu inte kan tänka sig ett bättre hem än Jessicas.
Efter fyra år är de som mor och dotter och Roma kan inte nog uttrycka sin beundran för sin svenska mamma.
– Hon jobbar som målare, är stark och har gett mig mycket kärlek. Hon behandlar mig likadant som sina egna barn och har lärt mig allt ifrån att använda schampo och balsam till att cykla och simma.
Jessica ger Roma en varm kram och säger att hon har tagit hand om Roma, som ett litet barn. De har gått igenom en hel uppväxt på fyra år!
– Och vi har haft otroligt roligt under tiden. Vi delar samma humor och skrattar ofta!
Jessica har många års erfarenhet av att vara såväl jourhem som familjehem. Hos henne har både flickor och pojkar med olika ursprung fått en trygghet.
Det var när kompisen till ett av Jessicas barn behövde ett nytt boende som hon första gången tog emot en jourhemsplacering.
Jessica säger att varje placerad ungdom måste ges utrymme att vara den hen är. Hemmet måste bli ungdomens, på samma villkor som övriga familjens.
– Barnet får aldrig uppleva att hen är hos dig på nåder. När mina egna barn bodde hemma gav placeringarna en ny dimension även till deras liv och nu när mina egna barn flyttat ger familjehemsbarnen mitt hem ett nytt liv, säger Jessica som bara ser fördelar med att vara familjehem.
Hon tycker att den som har plats i hjärtat och hemmet ska ta chansen att bli rik på relationer.
– Vissa tycker att jag gör en uppoffring som driver familjehem. Men det är ju tvärtom! Jag gör det av egoistiska skäl. Förtroendet att ta hand om andras barn är stort. Det går inte att förstå hur mycket ungdomarna ger mig. Jag är rik som fött fyra barn och blev ännu rikare när jag fick familjehemsbarn.