Fallet avskrivs. Svaret på om landstinget i Norrbotten missgynnat Sensia kommer alltså inte, i varje fall inte från Konkurrensverket.
Motivet är att konkurserna för flera av Sensias bolag, varav ett i Norrbotten, gör att förutsättningarna för att gå vidare saknas.
– Sådana här utredningar tar mycket resurser. Vi har en prioriteringsordning, vi öppnar ärenden och har en policy för hur mycket vi lägger på varje ärende. Vi går inte djupare i ärendet eftersom de inte längre är verksamma. Vi har inte tagit ställning till om Sensia har rätt eller fel. Beslutet innebär inte att vi friar landstinget eller ger dem rätt eller fel, summerar Ann-Britt Bern, föredragande hos Konkurrensverket.
Tog patienter
Bakgrunden är att vården visserligen betalas med skattemedel fast de som ger vård kan vara såväl landstingets inrättningar som privata sådana.
Oavsett vilket ska villkoren vara likvärdiga.
Sensia hävdade att landstinget flyttade över patienter till egen verksamhet utan deras medgivande.
Vidare menade Sensia att privata vårdcentraler får betala dubbelt så mycket till landstinget för obligatoriska utbildningar.
Dessutom slussar landstinget överskott från exempelvis kliniska laboratorium till sin egen verksamhet.
Det fanns ytterligare påståenden om att Sensia missgynnats.
Egen slutsats
Konkurrensverket krävde att landstinget förklarade sig. Av handlingarna framgår att verket var nöjt med svaret men några slutsatser levererades alltså inte.
Kristian Damlin, ansvarig inom landstinget i länet för vårdvalet, säger att Konkurrensverket aldrig lyfte frågan om huruvida landstingets egna vårdcentraler gavs förlusttäckning. Hans svar är nej. Vissa bakgrundspåståenden om detta från Sensia var dessutom felaktiga, hävdar han.
I slutändan tog alltså verket inte ställning.
– Jag tolkar det som att Konkurrensverket varken säger bu eller bä om huruvida landstinget missgynnar någon, säger han. Om det som kom fram tett sig allvarligt hade nog prioriteringen varit en annan hos Konkurrensverket, tolkar han saken.