Han överraskas inte av att Luleå rasat från plats 51 (2015) till plats 241 (2019) i kategorin "Kommunen som huvudman".
– Kommunen lyssnar inte på vad vi från facket säger. Vi tar med oss det som kommer upp ”på golvet” men de skiter i det.
Även om han anser att samverkansgrupperna mellan skolchef och fack funkar bra tycker inte Ericsson att arbetsmiljöarbetet efterlevs tillräckligt.
Han exemplifierar med OSA – arbetet med organisatorisk social arbetsmiljö – som regleras av Arbetsmiljöverket sedan 2016 och som alla arbetsgivare förväntas följa upp regelbundet.
– Vi är överens med Enbuske om att rektorer och lärare ska utbildas mer kring OSA, men inget har genomförts. Klister i arbetsmiljöarbetet.
Beror bristerna på allt som är oklart kring Framtidens skola, inte minst i och med folkomröstningen?
– ”Limbon” har kommunen själva skapat, säger Ericsson som dock inte tror att den, enligt skolchefen, hätska debatten om Framtiden skola inverkar på raset rörande ”Kommunen som huvudman”.
– Det mest oroväckande är snarare hur vi placerar oss gällande lönerna (plats 202, 2019), och det avspeglas i synen på kommunen som avtalspart. Har du en grupp som tjänar dåligt blir det en tuff atmosfär i skolan.
Ericsson menar samtidigt att löneutveckling och arbetsmiljöarbete är olika mellan skolorna.
– Jag vet inte hur många chefer och rektorer som finns därute, alla har olika viljor. De gör en sak på en enhet, en annan på nästa.