Fackbossen om omstridda lagen: "Man ska inte göra skillnad"

Protesterna har avlöst varandra mot att införa anmälningsplikt för vårdpersonal kring papperslösa. Vårdförbundet vill att förslaget skrotas.
– Jag är barnmorska, inte gränspolis, säger Elisabeth Lindblad, ordförande i Vårdförbundet Norrbotten.

"Vi har etiska koder och de är inte förenliga med att ange papperslösa flyktingar", säger Elisabeth Lindblad, ordförande i Vårdförbundet Norrbotten.

"Vi har etiska koder och de är inte förenliga med att ange papperslösa flyktingar", säger Elisabeth Lindblad, ordförande i Vårdförbundet Norrbotten.

Foto: Jessica Rosengren

Luleå2024-10-29 05:00

I slutet av november förväntas utredningen bli klar. Den handlar om att exempelvis anställda inom vård och skola ska bli skyldiga att meddela personer som vistas illegalt i landet till Migrationsverket och Polismyndigheten.

Förslaget har stött på stort motstånd från flera fackförbund, däribland Vårdförbundet som under förra veckan genomfördes en demonstration på Sergels torg i Stockholm.

Vårdförbundets ordförande i Norrbotten har också tagit till orda.

– Jag höll ett tal på stan här i Luleå, i våras, säger Elisabeth Lindblad.

Hon beskriver det som "ett massivt motstånd". Förslaget tyder på ett mer hårdare samhälle, tycker hon.

 "Angiverilagen" hör inte hemma i ett modernt samhälle, anser Vårdförbundet. Deras yrkeskategorier barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor ska inte agera angivare, är ståndpunkten.

– Rätten till vård och hälsa är för alla. Det skulle innebära att vi exempelvis skulle behöva ange en födande kvinna. Det ställer vi oss inte bakom. Det handlar om hur vi vårdar och tar hand om de svagaste i samhället. Du som papperslös har lika stort människovärde, vare sig du är medborgare i landet eller inte, dundrar Elisabeth Lindblad.

I sitt tal nämnde hon att vårdpersonalens legitimationer följer Sveriges hälso- och sjukvårdslag: vård efter behov och på lika villkor, men också att det handlar om inte frångå principen om människors lika värde samt att ett "angiverisystem" skulle leda till att människor inte vågar söka hjälp. 

Hon vädjar till att respektera vårdens yrkesetik.

– Att neka vård, det strider mot våra etiska riktlinjer. Man ska inte göra skillnad, utan vårda på lika villkor. Det är en grundläggande mänsklig rättighet, säger hon.

undefined
Meta Wiborgh är numera pensionerad läkare men det hindrar henne inte att informera vårdpersonal på Sunderby sjukhus om utredningen som är på gång.

Luleåbon Meta Wiborgh, 77, är aktiv i Läkare i världen som driver en volontärmottagning i stan som startade kring 2015/2016. Där hjälper flera sköterskor samt läkare till för att ge vård till personer som inte får ordinarie sjukvård. 

För några veckor sedan stod Meta Wiborgh vid entrén på Sunderby sjukhus och informerade vårdpersonal om utredningen.

– Det var många som inte visste om det. Vissa skulle aldrig falla sig in att göra det. Och sedan är det en oro som sprider sig, som består i att man tittar på varandra och vet inte vilka man kan lita på. Kommer kollegor anges, säger Meta Wiborgh.

För henne är principen viktigast.

– Vård ska ges efter behov, inte efter pengar eller andra grunder.

Politiken om lagen

Styrande majoriteten i Region Norrbotten; S, V och MP står bakom en gemensam skrivelse till Sveriges kommuner och regioner att anmälningsplikt inte är rätt väg att gå. 

Sverigedemokraterna i regionen är för att lagen ska införas. Fördelarna, anser de, är att det ska gå att veta vilka som befinner sig i Sverige. SD säger att de vill motverka ett skuggsamhälle med papperslösa personer. 

Moderaterna är delvis inne på samma linje men säger att de vill vänta med att ta ställning tills utredningen är presenterad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!