Få hatbrott leder till åtal

Hatbrott används ofta som ett samlingsbegrepp för främlingsfientliga, antisemitiska (gärningar som begås mot judar eller judiska egendomar och symboler) och homofobiska brott (gärningar som motiveras av offrets sexuella läggning) samt olaga diskriminering. Hatbrott är ingen brottstyp därför finns inga särskilda koder i polisens system för att registrera just hatbrott. I stället utgör polisanmälningarnas innehåll grunden för kartläggning av sådana brott.

Främlingsfientliga brott flest
Under hela förra året anmäldes 3.681 hatbrott i hela landet. Majoriteten av dessa utgjorde brott med främlingsfientliga motiv. Anmälningar med hatbrottsmotiv var allra vanligast i Stockholm län, och lägst antal anmälningar per invånare gjordes i länen i norra Sverige. I Norrbotten gjordes 70 anmälningar om hatbrott. Majoriteten av anmälningarna, 31 stycken, rubricerades som olaga hot och ofredande.

Anonyma samtal
- Det kan vara att någon ringer anonymt och kallar någon för något på grund av att personen är homosexuell, eller att man blir utsatt för rasistiska tillmälen, säger kriminalkommissarie Anders Danielsson.
Ett tiotal av polisanmälningarna gällde olaga diskriminering.
- Det är ganska vanligt att människor känner sig diskriminerade på krogar. De upplever att de inte fick komma in på krogen på grund av deras ursprung medan vakterna säger att det beror på att personen är för onykter. Sådant får man ju utreda,
säger Anders Danielsson.
Hur många anmälningar som leder till åtal är oklart, men enligt åklagare Folke Ailinpieti rör det sig inte om några stora mängder.

Anmälningar "försvinner"
Ailinpieti skrattar när han hör att 70 anmälningar om hatbrott gjordes förra året.
- Jasså? Det är jag som har hand om dessa brott. Jag har bara fått en handfull anmälningar på mitt bord. Det är också nys att vi inte klarar av denna typ av brottslighet. Oftast är det bevissvårigheter, att det saknas vittnen. Jag vet inte var anmälningarna tagit vägen. Är det polisen som slarvar med att inte lotta in ärenden? De borde komma till mig. Det är något mystiskt. Jätteknepigt, säger han.
Anders Danielsson medger att det kan ligga någonting i det Ailinpieti säger.
- Om vi har ett fall där en helt anonym person har ringt och uttryckt ett ogillande mot en homosexuell person så kan vi bli tvungna att lägga ned utredningen i brist på uppslag. Just det här är bara ett exempel, säger Anders Danielsson.
Han tror även att det är vanligt att hatbrott inte polisanmäls.
- Det finns nog ett stort mörkertal av brott som inte anmäls, säger Anders Danielsson.

Tvekar att anmäla
Vanliga skäl till att ett brottsoffer är tveksam till att rapportera ett hatbrott är bland annat rädslan för upprepade brott eller hämnd, rädsla för att få sitt privatliv utlämnat eller rädsla att bli "outade" och med hot få sin sexuella läggning avslöjad för familjen eller arbetsgivaren. Det kan också finnas en allmän osäkerhet för om rättsväsendet kommer att ta anmälan på allvar och avsaknaden av ordentliga rutiner för skydd, stöd och hjälp inte minst sedan själva rättsprocessen är över.
- Det är klart att det är oerhört jobbigt för dem som drabbas, säger polisen Anders Danielsson.

Få hatbrott leder till åtal

Förra året anmäldes 70 hatbrott i Norrbotten. Men av dessa har hatbrottsåklagaren Folke Ailinpieti endast kommit i kontakt med en handfull. - Jag vet inte vart anmälningarna tagit vägen. Är det polisen som slarvar med att inte lotta in ärenden?, säger han.

Förra året anmäldes 70 hatbrott i Norrbotten.
Men av dessa har hatbrottsåklagaren Folke Ailinpieti endast kommit i kontakt med en handfull.
- Jag vet inte vart anmälningarna tagit vägen. Är det polisen som slarvar med att inte lotta in ärenden?, säger han.