Missnöjet är stort i norra kommundelen efter att S och M klubbade igenom räddningstjänstens eget förslag, med 4,1 miljoner kronor i besparingar fram till 2023, som innebär att Råneås deltidsbrandkår minskas från ett befäl och fyra brandmän till ett befäl och två brandmän.
I dagarna rapporterade vi att samtliga cirka 20 brandmän hotar med att säga upp sig om sparkravet blir verklighet, medan S-profiler som Tomas Karlsson i Råneå kraftfullt har ifrågasatt beslutet i sociala medier och väckt stor debatt – samtidigt som Anja Johansson (S), räddningsutskottets ordförande, har försvarat beslutet.
Men nu – inför kommunfullmäktige i slutet av oktober – väljer Socialdemokraterna att bemöta kritiken och nyansera partiets syn på räddningstjänstens framtid i Luleås byar.
– Vår vision är att landsbygden ska växa lika mycket som stadsbygden. Därför vill vi att räddningstjänst på landsbygd ska utredas och konsekvensbeskrivas samlat. Det innebär att inga förändringar gällande räddningstjänsten i Råneå ska göras innan det finns en plan för helheten, säger kommunalråd Lenita Ericson (S) på fredag kväll.
Hon medger att partiet har tagit intryck av debatten som har rasat de senaste dagarna.
– Det har blivit som en "sanning" att det ska ske en neddragning i Råneå. Det är bland annat den oron som gör att vi vill titta på detta som en helhet för landsbygden, att vi nu tar ett samlat grepp.
Varför tänkte ni inte så redan i kommunstyrelsen?
– Sedan beslutet togs har det kommit många synpunkter som gör att vi tar den här inriktningen nu. Vi tycker inte att det bara ska behandlas som en fråga för räddningstjänsten utan man måste se till hela landsbygdsperspektivet.
Kan du därmed garantera att bemanningen i Råneå kvarstår om ett år?
– Jag kan inte garantera några strukturer i samhället över tid. Vi lever i en föränderlig värld men det blir inga förändringar förrän det finns en plan för helheten för räddningstjänsten.
Kommer konsekvensanalyserna ta mer än ett år?
– Det finns inget självändamål med att utredningar ska ta lång tid men vi måste behandla landsbygdsfrågorna med samma respekt som andra frågor, säger Lenita Ericson och tillägger att räddningstjänst i beredskap samtidigt utreds gällande sörbyarna.
Mikael Andersson, tillförordnad räddningschef i Luleå, har tidigare uttryckt att han står inför valet att antingen minska på bemanningen i Råneå eller Luleå, för att ta hem effektiviseringarna.
Men kommunalrådet vänder sig mot detta.
– Det kommer inte att bli så. Det finns redan förslag på andra effektiviseringar som räddningstjänsten kan ta tag i i stället. Största effektiviseringarna kan ske via administration och schemaläggningar.
När det gäller den framtida skolstrukturen vill S inte väga in landsbygdsperspektivet, som nu med räddningstjänsten. Vad är skillnaden?
– Skolstrukturen ses utifrån ett annat samlat perspektiv, nämligen: hur ska vi se till att vi har behöriga lärare till alla barn på ett likvärdigt sätt?
Är inte även skolorna en landsbygdsfråga?
– Inte på samma sätt. Skolan är en annan sak. Skollagen är tydlig, den är till för eleverna, säger kommunalråd Lenita Ericson (S).