Caroline Graeske konstaterar att det är viktigt att känna sin publik och humorn kan ha en plats för att få fram ett budskap.
Den 11 januari ifjol konstaterades det första coronadödsfallet i Wuhan och två månader senare upptäcktes det första coronafallet i Tromsö. Smittskyddsläkare Anders Nystedt manade då till lugn: ”Om det skulle komma fall till Norrbotten så finns det handlingsplaner för hur vi ska handskas med det”, sa han då.
Det visade sig vara början på ett intensivt år då Anders Nystedt fått uppdraget att informera och uppdatera norrbottningarna om virusets framfart. Caroline Graeske är biträdande professor vid Luleå tekniska universitet och undervisar i retorik. Hon anser att Nystedt lyckats väl med att få norrbottningarna att lyssna på honom.
– Sättet han uttrycker sig på visar att han vilar tryggt i retorikens grunder, logos, etos och patos. Det vill säga att han har ett tydligt budskap och sättet han framför det på inger förtroende och han gör det på ett engagerat sätt, säger hon.
Hon anser att han framstår som lugn och prestigelös, och använder sig av ett målande språk och humoristiska formuleringar som är lätta att känna igen sig i.
– Exempelvis kallar han sig själv för ”smittskydds-Anders” och använder nya uttryck som ”på-skoj-resor” – ett sätt att leka med orden. När smittan ökade i Kiruna beskrev han läget som ”bängligt”. De dialektala uttrycken visar att han känner sin publik och han pratar på ett sätt som får oss att lyssna. Han använder sig också av humorn när han pratar om utbrottet på Northvolt i Skellefteå då han säger att ”vi får fortsätta att kasta oss i diket om vi ser en skellefteåbo”, för att uppmana oss alla att fortsätta hålla distans.
Att känna sin publik för att nå fram med sitt budskap är en viktig del av retoriken och där kan humorn ha sin plats. Men ännu viktigare är att budskapet går fram menar Graeske.
Det går att öva på att bli en god retoriker, men mycket handlar också om personlighet, anser Caroline Graeske.
– Han är ju inte bara en mysgubbe, han har ett tydligt uppdrag och en tuff uppgift i att dagligen upprepa samma budskap och mana till att hålla ut och använder målande beskrivningar utan att det blir tjatigt. Att han blev vald till årets norrbottning är ytterligare ett tecken på det.
Krävs det en viss personlighet för att vara en bra retoriker?
– Till viss del. Visst kan man öva på att lära sig vilka aspekter som är viktiga. Men att verkligen skapa förtroende är inte lika lätt, då handlar det mycket om personlighet och utstrålning, säger Caroline Graeske.