Den 47-årige mannen och hans två tonårssöner mördade för att bevara familjens heder, enligt åklagarna.
Reza Hosseini hade gått av sitt arbetspass när han attackerades av flera gärningsmän på bussen, inför ögonen på flera vittnen, i ljuset från midnattssolen som ännu lyste över Kiruna den 15 juli. Han ska ha knivhuggits 99 gånger.
Pappan förnekar hedersmotivet och hävdar att de agerade i självförsvar. Men att en svartsjuk man tar barnen med sig när han konfronterar sin rival tror åklagarna inte på.
Jenny Yourstone, doktor i psykologi som forskat om hedersvåld, har kallats som expertvittne på fredagen. Hon vill inte uttala sig om mordet på Reza Hosseini, men berättar om flera saker som generellt kännetecknar hedersvåld.
– Det som brukar vara utmärkande för den yttersta formen av hedersvåld, alltså mord, är att det sker med kraftigt övervåld. Inte sällan skändar man offret och allt detta syftar till att signalera till omgivningen att det här händer om man inte beter sig "rätt" enligt hedersnormen.
Dådet sker ofta öppet.
– Det är inte så att man försöker dölja det utan det finns en funktion med att det sker öppet.
Ofta är det fler än en gärningsman, inte sällan sanktionerade av ett större kollektiv som kan bestå av familjen eller släkten. Dåden brukar vara planerade, i motsats till våld i nära relationer som ofta sker i affekt.
– Det är mer överlagt, det är mer planerat. Det finns fall där man har planerat upp till ett år eller kanske mer, säger Jenny Yourstone.
Forskarna har sett två vanliga motiv till hedersbrotten: att man inte vill riskera att förlora sin heder eller att man vill återupprätta den.
– Man återupprättar hedern genom att, i absolut yttersta form, döda den här personen. Det har ingenting att göra med om man är medveten om att det är kriminellt eller inte utan man tar sig rätten. Det är enormt starka krafter och handlar väldigt mycket om kultur och värderingar.
Den typiska dömda hedersvåldsförövaren är en man i 40-årsåldern som vistats i Sverige i över tio år. De har oftast varit misstänkta för andra brott tidigare och var tredje brukar lida av psykisk ohälsa.
Det finns likheter med den organiserade brottsligheten.
– Det handlar mycket om individer med kriminella normer och värderingar som de bär med sig och fortsätter att upprätthålla, säger Jenny Yourstone.