Myggornas ägg överlever i marken i flera år och kläcks när snön smälter. Den här vintern var det dessutom rikligt med snö och nu när snön har smält kläcks den första omgången av myggor, snösmältningsmyggen.
– De har haft ett utmärkt år i år över hela landet, säger Anders Lindström, entomolog och forskare på Statens veterinärmedicinska anstalt. Nu när myggen är ute och flyger tar de ett blodmål från dig och mig, sedan kan de på lukten känna var det kan bildas smältvattenpölar. Där lägger de sina ägg som ligger kvar i marken i väntan på nästa års snösmältning.
– Även om de lägger flera hundra ägg varje gång är det i sin tur inte säkert att alla kläcks och blir en mygga, säger Anders Lindström.
Ungefär en vecka efter att de har kläckts börjar de leta blod, enligt Lindström. Först måste de fylla på energi i form av nektar och kolhydrater för att orka flyga. De som överlevt blodjakten försöker sedan para sig och gömma sig innan de hittar ett ställe att lägga äggen på. Om den inte blir uppäten eller dödad kan den sedan leva i minst en månad.
Det finns runt ett 50-tal arter som sedan går att grovt dela in i fyra grupper, utifrån liknande ekologi. Nästa gäng som kommer är översvämningsmyggen som tidigare har varit ett stort problem i Torne älv.
– Det är ju känt att det är mycket mygg på sommaren i Norrland. Rekorden är från de här ställena med översvämningsmygg i Övertorneå bland annat.
Översvämningsmyggen behöver precis som det låter mycket vatten och äggen läggs i grunda fördjupningar.
– De som vi inte vet än är skogsmyggen som behöver mycket regn, så att det nästan blir pölar. Det räcker inte med fuktig mossa.
Att bli biten av en svensk mygga är i regel inte farligt och det finns ingen större risk att drabbas av någon allvarlig sjukdom. De flesta vill nog ändå inte få besök av de små blodtörstarna men Lindström har desvärre inget mirakeltips.
– Man får klä sig så att de inte kommer åt en och använda myggmedel. Hade det funnits något hemligt och billigt knep hade det inte varit hemligt.