" Vi är säkrare inom försvarsalliansen, men vi är inte är försäkrade mot att behöva slåss för det vi tror på", sa Sveriges överbefälhavare Micael Bydén under Folk och försvars rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen.
Landets överbefälhavare Micael Bydén målade upp en dyster bild av det säkerhetspolitiska läget under sitt anförande på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.
Med sönderbombade hus i Ukraina som fond uppmanade ÖB alla att förbereda sig mentalt för att även Sverige kan hamna i krig.
– Det är slut på bekvämligheten som vi känner den, sa Bydén.
Anders Öhlund, beredskapsdirektör för länsstyrelsen i Norrbotten, är inte överraskad av det mörka budskapet.
– Som tjänsteman inom säkerhets- och beredskapsområdet har jag behövt tänka i dessa banor redan då säkerhetsläget var gynnsammare. Det här sätter ytterligare skärpa på att vi måste veta vilka samhällsviktiga verksamheter som ska kunna klara alla störningar nu.
Såväl den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten som Säkerhetspolisen och Försvarets radioanstalt har en längre tid pekat på hur hotbilden mot Sverige ökar stadigt.
– Våra underrättelsemyndigheter bedömer vad som sker både i och utanför landet, riktat mot svenska intressen, och ser att läget är försämrat nu. Säkerhetshotnivån ligger också fortsatt på nivå 4.
Anders Öhlund, beredskapsdirektör för länsstyrelsen, håller med landets överbefälhavare om att krigshotet har ökat mot Sverige. "Läget är allvarligare än för ett år sedan. Vi måste tyvärr sända ut dessa signaler, så att alla blir mer vaksamma och tänker –vad ska jag göra när kriget kommer?”, säger Öhlund.
Främsta bakgrunden är Putins invasion av Ukraina men Öhlund menar att signalerna har varit tydliga även långt innan kriget inleddes för två år sedan.
– Innan angreppet mot Ukraina sa Ryssland att man ville ändra på säkerhetsordningen i Europa. Då blev det tydligt att de ville hävda sig mot andra mindre stater i deras intressesfär också, så därför är det inte ologiskt att de har större ambitioner på längre sikt.
Att landet nu kan hotas av rysk aggression kopplar beredskapsdirektören bland annat till att regeringen aktivt stöttar Ukraina.
– Sverige har tagit ställning i kriget och skickat materiel dit. Väldigt viktigt att Ukraina inte förlorar, så att deras demokrati får fortsätta blomstra. Annars kan nästa steg vara att Ryssland vill utvidga sitt territorium ytterligare.
Men den kärvande svenska Natoprocessen kan också bidra till den försämrade säkerhetsläget.
– I och med ett troligt Nato-medlemskap tar vi ställning mot Ryssland ytterligare. För att skydda oss som nation har vår riksdag och regering valt att vi ska gå med i Nato. Det hade varit sämre att stå ensamma nu.
Samtidigt kanske Ryssland uppfattar detta som en provokation?
– Ryssland har satt sig själv i detta genom att angripa Ukraina, vilket öppnade för att en majoritet av Sveriges befolkning tänkte att kriget kan ske i övriga Europa igen. Det är den bakomliggande faktorn.
"Civilt försvar är inte primärt en seminarieövning. Medvetenheten måste omsättas i praktisk handling. Åtgärder som faktiskt höjer tröskeln", sa Carl-Oscar Bohlin (M), minister för civilt försvar, i sitt tal på Folk och försvars rikskonferens i söndags.
Carl-Oscar Bohlin (M), minister för civilt försvar, uttryckte samtidigt oro under Folk och försvar-konferensen att upprustningen av det civila försvaret inte går snabbt nog.
– Om något håller mig vaken om nätterna är det just att det går för långsamt, sa Bohlin.
Och länets beredskapsdirektör håller med.
– Myndigheter, kommuner och näringsliv måste ha en krigsorganisation och veta vilka samhällsviktiga verksamheter som måste bedrivas vidare om läget förvärras – alltifrån ordning och säkerhet till nödvattenplaner, livsmedels- och energiförsörjning, drivmedel och mycket annat, säger Anders Öhlund.
Han tar förra veckans stora strömavbrott i Älvsbyn i 40-gradig kyla som ett positivt exempel på att flera kommuner ändå har god beredskap.
– Älvsbyn gjorde ett jättebra jobb, skapade varma platser, säkrade mat till omsorgsboenden med mera. Nu måste det bli tydligare för den högsta ledningen i alla offentliga förvaltningar och även för personal att jobba med civilförsvarsfrågorna. Både kommuner och regioner behöver resurstillskott.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap krävde därför en ambitionshöjning och ökad finansiering för civilförsvaret i sin slutredovisning i höstas – med en absolut lägsta nivå på 10 miljarder kronor i anslag.
– Minst en fördubbling av anslagen, som ligger på 5,2 miljarder kronor nu. Det finns en obalans i dag mellan det militära och det civila försvaret.
Att landets välfärd i övrigt försvagas, när regeringen satsar på militärt och civilt försvar, tror inte beredskapsdirektören – tvärtom.
– En satsning på det civila försvaret innebär en förstärkning på uthålligheten i välfärden, med bättre resiliens (motståndskraft) vad gäller vattenförsörjning, omsorg, hälso- och sjukvård och många andra delar, säger Anders Öhlund.