LULEÅ
I Aftonbladet skriver Emma Forsén, leg. psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet, Sofia Selenius, utbildningskoordinator I care och We care, och Thor Rutgersson, pressansvarig Frisk & Fri i ett debattinlägg, "Kvarg och hårdträning – hoten mot vår hälsa", om hur "hälsohetsen" också har negativa konsekvenser.
"Att träna och äta balanserat är i grunden någonting positivt. Men när insatserna maximeras kan det lätt gå över styr. Förändringen kommer kanske smygande. Det känns bra att kunna trappa upp och testa gränserna. Men när det sociala livet reduceras, för att en vill hinna med ett par extra träningspass, eller när en blir irriterad för att kvarglunchen lämnar ett värkande gap i magen – då blir allting plötsligt tvärtom och just fixeringen på träning och sundhet blir det största hotet mot vår fortsatta hälsa."
Samtidigt leder hälsotrenden för de som inte tränar till skam- och skuldkänslor, anser skribenterna. Skillnaderna på de som tränar och de som inte gör det blir hela tiden större - då är det lätt att ge upp.
Vi frågade några träningskunniga i Luleå om deras syn på träning och kost.
1. Håller du med om att det finns en trend med allt mer utmanande träning? Vad tycker du om det?
2. Vad tycker du om att tränande människor förändrar sin diet, exempelvis till att äta kvarg och proteinpulver?
3. Håller du med om att hetsen till att träna allt mer extremt och utmanande ökar steget att komma igång för människor som inte tränar? Att skillnaderna blir större?
4. Är "hälsohetsen" i själva verket ett hot mot hälsan?
Kirsi Poikela, delägare i gymmet Inpuls i Luleå
1) De allra flesta vi möter är motionärer, som tränar för att må bra, vara hela, friska, och för att kunna äta det de vill och framför allt för att det är roligt. Det finns också de som går vidare och utmanar sig själv mer. De extrema är en liten klick, men det kanske är de som syns mest. Jag tror inte att träning begränsar det sociala livet, tvärtom, många har ett stort socialt liv i sin träning.
2) Det viktigaste är att skaffa kunskap om vad du äter och tänka på att de som säljer en vara gör det för att just sälja. De som är duktiga vet vad de olika delarna i maten behövs till. Jag dömer ingen, men kan ibland undra om de som tar tillskott verkligen vet att de behöver det. Mitt råd är att äta normalt och se vad du lägger på tallriken.
3) Det kan vara så. De som ser uppdateringarna i sociala medier kan tänka: det där klarar jag aldrig. Men de flesta är motionärer, de som går vidare hittar sin lilla grupp.
4) Det är klart att det kan ligga något i det, framför allt för unga som inte har så stor erfarenheten och kanske bara ser det extrema. Hälsa är viktigt och jag vill att alla ska hitta sin träningsform.
Petter Pettersson, fystränare för Luleå hockey och personlig tränare
1) Ja. Gränserna för vad som är en utmaning är förflyttade, förr var det en utmaning att springa ett milslopp, nu handlar det om att genomföra ett triathlon. Och det är inte de ideala för en otränad person, har du inte träningsbakgrund ledet det ofta till skador. Generellt är det bra att fler vill träna, halva befolkningen är ju feta eller överviktiga. Men jag tycker att resan ska vara målet, det behöver inte vara ett maratonlopp.
2) Om du vill ha resultat av träning så kräver det förändrade matvanor. Det är inte fel att äta kvarg till mellanmål, det är ett bra och mättande proteintillskott. Man ska kanske inte byta lunchen och middagen. Vi äter generellt för mycket socker och snabba kolhydrater, om man äter mer protein bli man inte lika sugen på det.
3) Jag håller inte med om det. Det är bra att vi har en trend som innebär att många vill röra på sig. Alla måste förstås själva hitta sin form för det. Jag tror att det istället kan vara inspirerande att se andra klara sina utmaningar: "om hon klarar det kan jag också"
4) Nej, det är fortfarande fler som tränar för lite än för mycket. Det är ett större problem att många äter för dålig mat. Däremot är det negativt med för mycket prat i hem och andra sociala sammanhang om bantning, utseende och kroppsfixering, särskilt för unga.
Karin Johansson Edman, idrottslärare och personlig tränare
1) Ja, träning där man tar ut sig fullständigt har blivit vanligare, och det är inget för nybörjare. Då är det lätt att man skadar sig och om du inte har grundförutsättningarna kan det sluta med att du inte tränar alls. De som klarar det här är de som hållit på ett tag. Det är viktigt att alla kan starta träningen från sin nivå, även om den är noll. I skolan, där eleverna kan vara på olika nivåer, en del tränar inget, andra idrottar mycket, planerar vi för att alla ska kunna vara med.
2) Jag är helt emot tillskott och det var min inställning även som elitidrottare. Ät allsidig mat och kontrollera näringsintaget genom tallriksmodellen. För de som inte tränar alls innebär det halva tallriken med grönsaker, och resten till protein och kolhydrater, tränar man mycket ökar man kolhydraterna.
3) Ja, det kan kanske avskräcka. De som ser tuff träning kan tänka: det där klarar jag inte och avstå att träna alls. Tuff och hård träning är i ropet nu, det kanske triggar de som tränar mycket, men avskräcker otränade.
4) Svårt att säga. Det som handlar om att träna efter sin nivå och äta rätt är ju bra, men inte överdrifterna med bantning, pulver och det extrema. Det är bra att visa att det finns olika träningsformer även för de som inte håller på med träning. Det får inte kännas som ett för stort steg för dem att börja röra på sig.