Examensdags för de nya betygen

Niorna som går ut i vår blir de första eleverna som får slutbetyg enligt det nya betygssystemet. Men snart två år efter införandet råder fortfarande osäkerhet bland lärarna om hur betygen ska sättas.

FÖR- OCH NACKDELAR. Johan Enström, Pelle Backman och Frida Holmlund, alla tre lärare på Stadsöskolan i Luleå, ser både för- och                      nackdelar med det nya betygssystemet.

FÖR- OCH NACKDELAR. Johan Enström, Pelle Backman och Frida Holmlund, alla tre lärare på Stadsöskolan i Luleå, ser både för- och nackdelar med det nya betygssystemet.

Foto: Ulrika Vallgårda

Luleå2013-05-14 06:00

Lärarkåren har blandade känslor inför det nya betygssystemet.

- Jag är i grunden positiv, bland annat för att det finns fler steg i den nya betygsskalan. Tidigare var G ett jättestort betyg och många kände att det blev orättvist. Men sedan är det mycket nytt och lärare, elever och föräldrar måste få tid att komma in i det, säger Pelle Backman, hemkunskapslärare i årskurs 6-9 på Stadsöskolan i Luleå.

Föräldrarna förstår inte
Han får medhåll av kollegorna Frida Holmlund, lärare i svenska och SO årskurs 6-9 och Johan Enström, lärare i matematik och NO i årskurs 7-9.

Just nu lägger lärarna på Stadsöskolan ner mycket tid på att förklara betygen och betygskriterierna för sina elever.

Ett stort problem vid införandet har varit att föräldrarna inte förstår det nya betygssystemet.

- De tror att ett E är jämförbart med en 1:a i de betyg de själva fick i skolan. Eleverna måste många gånger förklara för dem att det inte är dåligt att ha ett E, säger Pelle Backman.

Svårt få A
Samtidigt kan det kännas jobbigt för eleverna att det är så svårt att nå de högre betygen.

- En elev som har A och C i nästan alla mål och E i ett eller något enstaka, borde kunna få minst ett C, annars finns risk att de tappar motivationen. De tycker inte att det lönar sig att kämpa för de kommer ändå aldrig kunna få mer än ett D på grund av någon liten del som de inte klarar, säger Johan Enström.

Regeringens förslag om att ta bort de skriftliga omdömena i årskurs 6-9 är ett sätt att korrigera något som många lärare varit missnöjda med. Nyligen har också Skolverket kommit med en handledning för lärare när det gäller "mellanbetygen" B och D.

Men trots att kriterierna blivit tydligare känner de själva fortfarande en stor osäkerhet i hur de ska tolka nyanserna.

- Det är svårt att bedöma skillnaden mellan "välutvecklade och väl underbyggda resonemang" som krävs på A-nivå, och "utvecklade och relativt väl underbyggda och resonemang" som på C-nivå, säger Johan Enström.

"Inte nått mognaden"
För många elever i sjuan är det dessutom för avancerat att analysera och föra resonemang om vad de gjort, menar Frida Holmlund.

- De har helt enkelt inte nått den mognaden, medan det oftast går jättebra i nian, säger hon.

En annan svårighet som de upplever är att sätta betyg på elever som de haft väldigt kort tid.

- Det är jättesvårt att hinna bilda sig en uppfattning om en elev i sjuan som man bara haft en termin, säger Frida Holmlund.

Från och med läsåret 2011/12 infördes en ny betygsskala i grundskola och gymnasium. Den ersatte den tidigare fyrgradiga skalan från MVG till IG.

De nya betygen är A, B, C, D, E och F. F betyder ej godkänt.

Kraven för betygen A, C och E finns fastställda i kursplanerna. Betyget D ska sättas då eleven nått kunskapskraven för E i sin helhet och till övervägande del kraven för C.

Betyg B ska sättas då eleven nått kunskapskraven för C i sin helhet och till övervägande del kraven för A.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om