När vi kommer i kontakt med Eva är hon tillsammans med ett av sina barnbarn. På andra sidan luren hörs en trallande liten knatte och under samtalet måste Eva flera gånger avbryta för att passa på den lille krabaten.
– Det här är mitt lyckopiller. Han är så liten ännu så han förstår inte vad jag pratar om, säger Eva.
Hon lider av en sjukdom som inte syns på utsidan och den är orsakad av en lång rad händelser som Eva varit med om de senaste 15 åren.
– Jag har fått diagnosen PTSD, Posttraumatiskt stressyndrom och jag får behandling för det. Jag har en vuxen son som lever i missbruk och det i sig är jättetungt, men jag råkade även ut för ett dödshot från en av hans så kallade kompisar efter att jag satt dit honom för polisen, säger Eva.
Överdoser, konflikter, dödsfall i familjen och en ständig kamp för att få hjälp av myndigheter har kantat hennes vardag under många år.
– Jag känner ingen skam över hur min son lever sitt liv. Jag har aldrig serverat honom några olagligheter, det är inte mitt fel att han hamnat snett. Tvärtom har jag gjort allt som stått i min makt för att hjälpa honom. Men det tär på mig, säger Eva.
Till råga på allt har hon drabbats av en muskelsjukdom som begränsar hennes fysiska förmåga.
Fram till för ett par år sedan levde Eva på sjukpenning men depressionen och utmattningen hon drabbats av gjorde att hon missade att anmäla sig som arbetssökande, och då förlorade hon sin sjukpenninggrundande inkomst.
– Det hade inte hänt för fem år sedan, men nu är jag så förvirrad och i så dåligt skick att jag fattade knappt vad det stod i papprena.
Eva hänvisades till socialen.
– I dag lever jag på försörjningsstöd. Den ekonomiska situationen påverkar mig, men jag tar en dag i taget och så länge jag har tak över huvudet och mat i magen är jag ganska nöjd.
Socialförvaltningen har krävt att Eva ska byta till en billigare bostad, därför är hon nu på väg att flytta.
– Jag törs knappt säga hur jag ser på framtiden, vad jag verkligen tänker. Man blir avtrubbad av allt elände. Det är klart att jag vill arbeta, men människor som inte har varit med om såna här besvärliga saker i livet förstår inte hur det är.