EU:s nya jordbrukspolitik straffar de som vill utöka

De som satsar förlorar, de som drar ner vinner.
EU:s nya jordbrukspolitik straffar Tobias och Torvald Johansson.
? Nu får politikerna säga om de ska ha ett jordbruk eller om vi ska importera.

LULEÅ2004-02-05 06:30
Stig Nordlund
Flera bönder, och kanske särskilt i Piteåbygden, har utökat. Medan antalet bönder minskar i Norrbotten hålls antalet kor i stort oförändrat i detta län där konsumtionen är högre än produktionen. <br>I så gott som alla sammanhang i Västvärlden hyllas den som vågar investera. Det anses inge framtidstro och dra med sig andra till att investera. Tillväxt brukar det sammanfattas som.<br>Tobias och fadern Torvald Johansson, Bertnäs, Piteå, satsar. Sådär en 13 miljoner kronor.<br> ? Vår nya ladugård med robotmjölkning stod klar februari 2003. Vi ökar från 32 till 120 mjölkkor. Valet stod mellan att renovera lagården från 1973 eller bygga nytt. Att bygga om den gamla var inte rationellt så det blev nytt. Själv är jag 55 år, jag hade inte gjort det här om inte Tobias varit intresserad. Han tar över, berättar pappa Torvald.<br>Stöden täcker upp 30?35 procent av gårdens omsättning. Andelen sjunker på grund av att familjen Johansson utökar. För i EU:s nya jordbrukspolitik, där de framtida stöden klarläggs, grundas stöden för tid framöver i en av modellerna på vad som gällde åren 2000?2002. Utökar du eller kommer igång senare missgynnas du, stöden ligger kvar medan verksamheten växt. Även i andra lösningar missgynnas den som utökar eller börjar senare. Samtidigt gynnas den som drar ner, för stöden är kvar.<br>Mjölkpriset sänks också som följd av nya jordbrukspolitiken, 18 öre litern handlar det om efter kompensation, enligt LRF:<br> ? Jag har försökt tänka positivt hela tiden, men ska stöden ändras och mjölkpriset sänkas så blir det en klar ekonomisk försämring. Hur mycket vet vi inte i det här läget. Inställningen till jordbruk i Sverige är under all kritik i Sverige, vi har inte ens en uttalad jordbruksminister, säger Tobias.<br> ? Stöden är inte till för oss utan för folket. Politikerna har ansett att svenska folket inte har råd att äta, då får man ge stöd. I Tyskland har vi överskott på mjölk och de vill in på den svenska marknaden. Mjölken är inte sämre och sedan är det upp till konsumenten. Samtidigt har länder som Tyskland och Frankrike billigare produktionsenheter. Jag förstår konsumenter som väljer det som är billigt, Sverige är inte längre ett högavlönat land, säger Torvald.<br>Far och son Johansson pekar vidare på den omtalade dieselskatten på betydligt över tre kronor litern i Sverige, 56 öre i Finland.<br> ? Skillnaden gör 50.000 kronor på en sådan här gård. Elpriserna har dessutom fördubblats efter att nya avtal börjat gälla, konstaterar de vidare.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Luleå