Jonas Nuldén jobbar som EU-informatör på Europa Direkt Norrbotten, som är organiserat under länsstyrelsen. Han besökte Bryssel så sent som i våras, då han var där med en grupp gymnasieelever som skrev sina specialarbeten om EU. Även kommande vår är en liknande resa planerad, men finansieringen och tidpunkten är inte klara än.
– Vi håller på att förbereda för den här studieresan, jag och min kollega från Europa Direkt Västerbotten. Vi ska ha ett möte om det i morgon (läs på onsdagen, reds. anm.) I vår känns det också lite extra viktigt, då det är val till Europaparlamentet i juni.
Mot bakgrund av måndagskvällens attack i Bryssel där två supportrar till det svenska fotbollslandslaget, tillika svenska medborgare, sköts ihjäl konstaterar Jonas Nuldén att det kanske inte är lika självklart att föräldrar tillåter sina skolungdomar att resa utomlands. Samtidigt tycker han det känns viktigare än någonsin att utbilda i demokratifrågor.
– Demokratifrågor ska vi lyfta i alla sammanhang men det är extra viktigt nu inte minst där demokratier runt om i världen hotas och försvagas.
I natt gick hans tankar till staden han bott och arbetat i, en stad som han upplevt som tryggare än vår svenska huvudstad att röra sig runt i på kvällstid. Men efter de terrorattacker som Bryssel har drabbats av tidigare är hans upplevelse av staden förändrad.
– Militär och polis är ett ständigt inslag i stadsbilden där i dag.
Hur känner du själv en dag som denna?
– Jag känner precis som många andra när det händer sådana här saker. Jag är sorgsen, men kanske inte chockad med tanke på hur det ser ut. Bryssel som är centrum för det europeiska samarbetet har också blivit ett slags centrum i Europa för radikalisering.
Han konstaterar att det är något nytt med svenskar som måltavla för en misstänkt terroristattack.
– Det beror så klart på utvecklingen den senaste tiden, med koranbränningar och Natomedlemskap. Jag är 56 år gammal och tillhör den generationen då svenskar uppfattades som "the good guys", som förebilder när det gäller demokrati, jämställdhet och flyktingmottagande. Vi har betraktats som en samarbetsinriktad nation. Det gör vi väl delvis fortfarande, men det har förändrats, säger Jonas Nuldén.