Huvudförfattaren och bildinsamlaren Frank Arne Bergman, 71, Verkstadsvägen 33 naturligtvis i Notviken, beskriver det verk han har arbetat med under tio år.
Första upplagan av I vårat Notviken lämnade Luleå Grafiskas tryckpressar strax före jul. Och djungeltelegrafen har redan kommit igång.
Både dagens notvikare och utflyttade notvikare runt om i landet har redan hört av sig och beställt boken. Mer än halva upplagan är redan såld. Så inom kort måste säkert tryckpressarna starta igen.
- För två år sedan kom jag i kontakt med verksamhetschefen vid Medborgarskolan i Luleå. Det resulterade i att Medborgarskolan har gjort det möjligt för mig att ge ut den här boken. Skolans handledare Urban Wikberg har svarat för textredigering och bokens layout. Även Christer, Berit Lindqvist och Monica Englund från personalen har hjälpt till.
Massor med notviksbor
- 1945 flyttade jag som femåring med min far, mor och syster till Verkstadsvägen 33. Och där bor jag fortfarande kvar. Boken handlar mest om 1940- och 1950-talen. Men den historiska betraktelsen börjar med 1880 då beslutet togs om att flytta fältjägarkåren från Pitholmsheden till Notviken. Där pågick sedan soldatutbildning fram till 1907. Som ersättning beslöts sedan att SJ skulle starta Notviksverkstaden. Den stod klar 1912 och det kan firas 100-årsjubileum i år, berättar Frank Bergman.
I vårat Notviken finns närmare historiska 500 bilder. Många motbilder har också tagits av Frank Bergman för att visa hur hus och olika områden förändrats fram till i dag. Massor med gamla Notviksbor finns också avbildade.
- Det framskymtar också i boken att Notviken förändrats. Förr var det ett arbetarsamhälle. I dag är det ett samhälle för fler och fler med lackskor, säger Frank Bergman.
Vid en snabb bläddring i boken får vi veta att området i Notviken som var jordbruksbygd och kallades Framnäs i dag är bostadsområdet Tuna.
Gamla Notviken kallas i dag mest Storheden. Där fanns gammalt tillbaka ett frörenseri, som sedan blev danspalatset Mogenlogen.
Byggnaden revs och flyttades till Norra Sunderbyn. Men den timringen har nu blivit till aska.
En bok om Notviken måste naturligtvis ha med dess mesta kändisar. Så Martin Ljung får vi veta lite mera om.
Han poserar framför huset han bodde som ung. Med finns även vännen Yngve Gamlin och en herre vid namn Bror Cavalin. Bror köpte nämnda hus av Martins far Oskar 1942. Både Oskar och Bror jobbade tillsammans i Notviksverkstaden.
- Jag tycker det är skämmigt att inte en gata i Notviken ännu döpts till Martin Ljungs väg. Dagens Vagngatan borde få det namnet, fortsätter Frank Bergman.
Negerexpressen
Den andre kändisen som växte upp i Notviken är musikern och sångaren Gunnar Siljabloo Nilsson. Som ofta har satt Notviken på kartan.
Notvikens idrottsklubb har i drygt 75 år engagerat många i samhället. Och det beskrivs utförligt i ett speciellt kapitel.
Som kuriosa får vi en förklaring till varför arbetartåget mellan Svartöstaden och Notviksverkstaden kallades för Negerexpressen. Gubbarna tvättade sig inte och var skitiga i ansiktena när de lämnade Notviksverkstaden.