Ett hus fullt av möjligheter

Med slipmaskinen i ett fast grepp tar sig Magnus Falk an en nyrenoverad låda till ett stort skåp. Roger Jakobsson sandpapprar med största noggrannhet ett stolsben. Radiomusiken strömmar ur högtalaren bakom honom. Det doftar av trä, lim och målarfärg. Då och då tittar männens arbetsledare Peter Andersson in för att hämta eller lämna något. 42-årige Roger är sjukpensionär men jobbar vid snickeriet fyra dagar i veckan. Han har tidigare varit verksam i byggbranschen. Han trivs här, med såväl arbetskamrater som arbetsuppgifter: ? Det blir ju ett verkligt resultat av arbetet, säger han och putsar vidare på sitt stolsben. Magnus Falk avbryter sitt arbete med lådan för att visa oss runt på arbetsplatsen som består av flera olika lokaler. ? Vi har en väldigt fin maskinpark, moderna maskiner, själv gillar jag bäst att jobba med fräsen, fräsjobben är riktiga utmaningar, säger Magnus, som är utbildad byggnadssnickare och har jobbat i det skyddade snickeriet i flera år. Han demonstrerar fräsens funktion och påpekar vikten av att följa säkerhetsföreskrifterna. ? Glömmer man till exempel att spänna fast träet med tvingarna blir arbetet totalt livsfarligt. Det lugna tempot uppskattas I målarrummet står ett antal likadana gråblå lådor, ett beställningsjobb från museet. ådorna ska användas som montrar till en utställning. ? Man kanske kan tro att det är lätt att göra sådana här lådor. Men det är det inte. Det handlar om precision hela vägen, annars stämmer det inte i slutändan, förklarar Magnus med tydlig yrkesstolthet. Vid en sågmaskin jobbar 33-årige Leif Forsell. Ljudnivån är hög, därför har han hörselkåpor på sig medan han sågar delar till trädgårdsmöbler. Leif berättar att han tidigare jobbat vid en limträfabrik i Bygdsiljum. Därefter hade han en egen gård med 32 köttdjur. Det blev mycket arbete, långa dagar ? att anlita hjälp med gården var alltför dyrt. ? Jag stressade ofta och fick svårt att sova. Sömnbristen gjorde mig sjuk, jag blev inlagd på sjukhuset, säger Leif och berättar att han mår mycket bättre i dag. Och han trivs med sin sysselsättning i snickeriet. ? Det är en bra skola, kan man säga. Jag lär mig mycket. Sedan fortsätter jag att snickra hemma, jag har gjort pallar, skåp och barnkälkar. Saker till mig själv och till släktingar. Jag har alltid byggt och snickrat, hjälpt till att gjuta plattor, att sätta upp garage, berättar Leif och säger att han uppskattar det lugna tempot i snickeriet ?behöver man ta en paus är det helt okej?. Arbetade skift i 36 år Dessutom tycker han att arbetskamraterna är trevliga. 62-årige Evert Sköld är en av dem. Han har jobbat skift på järnverket i 36 år, slitit hårt och sett arbetsuppgifterna förändras. ? På 60-talet var jobbet i masugnarna tungt, man skottade slagg för hand. Det går inte att jämföra med hur jobbet ser ut i dag, nu handlar det mest om att trycka på knappar, säger han. Evert trivdes på järnverket, han jobbade ofta dubbla skift. Gjorde man det kunde man samla på sig komptimmar och få extra långa ledigheter senare. Han berättar att det till slut blev som en tävlan mellan alla i skiftlaget, alla skulle jobba dubbelt ? den som jobbade mest vann. ? Jag fick sömnproblem. Det var så det började, säger Evert. När han hade gått hemma ett och ett halvt år med sjukbidrag blev han erbjuden att börja i snickeriet. ? Nog är det roligt att ha något att göra, jag är här två dagar i veckan. Men jag ska sluta snart, jag tycker att jag har jobbat tillräckligt i mina dar. För en meningsfull vardag På jobbcenter södra jobbar man så länge man själv har lust. Jobbcentrat erbjuder inga löneanställningar, människorna som har sin sysselsättning här tjänar sitt uppehälle via sjukpension, pension eller sjukersättning. Det utgår dock en ersättning på åtta kronor per timme, pengar som ska täcka reskostnaden till och från arbetsplatsen. Tanken är att den skyddade verksamheten ska vara så lik ett vanligt arbete som möjligt. Sysselsättningen ska bidra till att de psykiskt funktionshindrade får en meningsfull vardag, målet för en del är också att så småningom komma vidare ut i arbetslivet. Det sjuder av liv i de gamla klassrummen, i en korridor står ångan hög från tvättmaskiner och torktumlare, ytterdörren står på svalkande, vid gavel. Hett i sommarvärmen I tvätteriet jobbar tio personer, här tvättas all sorts tvätt utom kemtvätt. I huvdsak är beställarna kommunens äldreboenden, men det förekommer också att privatpersoner lämnar in sin tvätt här. Tvätteripersonalen har en bil som hämtar och lämnar tvätt hos kunderna. Roger Carlsson, 30, och Robert Larsson, 29, hjälps åt av vika färggranna lakan. De har båda jobbat vid tvätteriet under ett par års tid och trivs bra med såväl arbetsuppgifter som med varandra. ? Vi har roligt på jobbet, vi kan prata om allt, säger Roger och berättar att deras arbetsuppgifter består av att sätta tvätt i maskinen, torka, mangla och vika ihop. Tvätteriet är den enda verksamheten i huset som har öppet året om, även hela sommaren. ? Då är det riktigt hett om öronen här och fläktarna går för fullt, säger Roger med ett leende. Mittemellan tvätteri och snickeri ligger Café Södra som driver café- restaurang- och konferensverksamhet. Doften av nybakat bröd möter oss och på bänken står en lång rad med pajer som nyss gräddats klart. Här förbereds mat till lunchen och fika till dagens konferensdeltagare från SSAB. Jeanette trivs i köket Jeanette Eriksson, 40, varvar studier på Sunderby folkhögskola med jobb i cafét. ? Jag går skola tre dagar i veckan, det är en kurs för oss som har psykiska funktionshinder. En dag i veckan jobbar jag här, säger Jeanette som också berättar att hon är helledig en dag i veckan. Det är den dagen hon hämtar sin åttaåriga dotter från pappan i Boden. ? Emelie är hos mig varannan vecka från torsdag till söndag och då vill jag vara ledig. Vi brukar åka till stugan eller ut och rida. Jeanette trivs bra med arbetsuppgifterna i köket, hon gillar kontakten med människor och står gärna i kassan. Vilket inte är så konstigt med tanke på att hon själv drev en kiosk under nio års tid och har god vana av kassaarbete. ? Jag sålde kiosken när Emelie föddes och jag skulle vara barnledig. Hon gillar sitt jobb i köket på Café södra, här finns en god kamratskap och ofta en doft av nybakt bröd. Tommy bakar för fullt Brödbagarn i gänget heter Tommy Luthström, 27: ? Jag gillade att baka redan som liten, nu bakar jag både fikabröd och matbröd, säger Tommy och visar ?samebrödet? som ligger under bakdukar och svalnar. ? Ja, han är en duktig bagare. Vi saknar honom när han är borta, intygar en av kökets arbetsledare Judith Hansson. I dag har ugnen gått riktigt varm, förutom lunch- och fikaservering för dem som jobbar i huset ska även konferensgästerna servas. Det är mycket att göra, men det är också så Jeanette trivs allra bäst. ? När kursen på skolan slutar hoppas jag kunna fortsätta här tills jag kan söka mig ut till den öppna arbetsmarknaden, säger hon innan hon tar över arbetet i kassan igen ? dagens sista lunchgäster från tvätteri, tryckeri och snickeri står i kö för att betala.