Läkemedelsmissbruket har många olika ansikten. Den ärrade narkomanen på gatan, högstadieeleven som testar för första gången eller patienten som gått in i ett beroende till följd av läkarordinationer.
- Det är ett Svenssonmissbruk som finns överallt. Många tror att de är ensamma om sina problem. Runt varje person som har ett beroende finns anhöriga som drabbas hårt. En stor del av befolkningen berörs direkt eller indirekt, säger Thomas Häggström, medlem i Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, RFHL.
Enligt Hans Wiklund, huvudsekreterare i den statliga Missbruksutredningen, är omkring 65.000 personer i Sverige beroende av läkemedel.
Känner igen
Thomas Häggström har följt Kurirens artikelserie och kan konstatera att han känner igen det mesta. Narkotikaklassade läkemedel når missbruksmarknaden på olika sätt.
- En del stjäl av sina föräldrar, andra får tag i det via smuggling och en del får från läkare som skriver ut, säger han.
Genom sitt arbete i RFHL har Thomas Häggström kontakt med många människor som kämpar för att bryta sina missbruk.
Han berättar om en kille som var med om en bilolycka och drabbades av svåra smärtor.
- Han fick hela tiden utskrivet höga morfindoser på sin vårdcentral. Till slut fick han nog och bytte vårdcentral. Han fick också hjälp på en beroendeklinik. Sedan fick han komma till en smärtklinik där man blockerade nerven som orsakade smärtan. I dag är han både drogfri och smärtfri, säger han.
Fri från beroende
Thomas Häggström har själv varit beroende av Stesolid men är sedan sex år tillbaka fri från sitt missbruk.
- Jag vill visa att det går att ta sig tillbaka till livet.
I dag är han en av åtta attitydambassadörer i Norrbotten. Det betyder att han, på uppdrag av rikskampanjen (H)järnkoll, föreläser om psykisk ohälsa, beroende och missbruk. Han vill att förskrivningarna av narkotikaklassade läkemedel ska ses över, men understryker att det inte handlar om att söka syndabockar.
- Det bästa är om vi som är engagerade hittar en lösning tillsammans med sjukvården. Jag menar inte att man ska sluta skriva ut smärtläkemedel, men vi måste ta greppet om vilka patienter som får dem, säger Thomas Häggström.