Utanför Kvantum i Luleå sitter det gifta paret Nicolae, 30 år och Katalina, 23 år och tigger. Hemma i Rumänien har de tre barn och ett fjärde är på väg.
Båda två låter sig väl smaka då Linda Isaksson kommer förbi med en stor termos med linssoppa och ostsmörgåsar. Linsgrytan har hon kokat själv tidigare på dagen.
– Det här kan alla göra. Det kostar mig cirka 100 kronor att koka soppan och det räcker till 20 personer, säger hon.
Att åka runt och bjuda tiggare på mat är inget hon brukar göra. Det här är faktiskt första gången hon gör det.
Dessutom är hon bara på tillfälligt besök i Luleå och hälsar på sin syster. Hon kommer från Gällivare, men bor nu i Narvik i Norge. Där är det inte alls lika vanligt med tiggare på gatorna
– I Norge har de en mer restriktiv invandringspolitik. Det är därför jag ser skillnaden mellan Norge och Sverige. Hur folk pratar och stämningen runt omkring, säger Linda Isaksson.
Det var så sent som på tisdagen som hon bestämde sig för att göra något själv.
– Man ser dem varje dag och de sitter ut i flera timmar och nu börjar det bli kallt. Tills det att regeringen kommer med klara direktiv och får fram en plattform eller ett förhållningssätt för vad vi kan göra, så måste vi ta saken i egna händer, förklarar hon.
Att laga mat är något alla kan göra och dessutom behöver det inte kosta så mycket.
– Tänk om kommunerna i landet ordnade en plats med en kokplatta där man kan hålla maten varm. Dit folk som vill göra ett storkok kan åka med sin mat och sedan berätta för dem att det finns mat där. Man skulle kunna ha listor på nätet där man skulle kunna skriva upp sig. Har vi skickat folk till månen borde väl det här gå att göra, funderar hon.