En stämningsfull turnéstart

Julkonserten 2006 Lasse Kronér, Sanna Nielsen, Lasse Berghagen, Karen Gibsons Kingdom Choir, Orsa spelmän, kör och orkester under ledning av Johan Granström Pontushallen - turnéstart i Luleå Torsdag 23/11-06 <BR>Om man inledningsvis säger så här om det säsongsbetonade evenemang som marknadsför sig själv som Julkonserten 2006, så kommer vi åtminstone rätt så svindlande nära sanningen: Det förelåg en ganska ordentlig kvalitetskontrast, åtminstone i julstämnings- och även i julmusikhänseende, mellan den spontanbrokiga julgrishappening som förekom i Arcushallen i lördags och detta. Nu har vi tagit oss ytterligare en vecka framåt mot julen och på torsdagskvällen var det turnéstart i Pontushallen i Luleå för den musikaliska julklapp som heter Julkonserten 2006. Innehållande ett lagom antal artister. En jovialisk Lasse Kronér, en skönsjungande Sanna Nielsen och en i stort sett självgående Lasse Berghagen. Plus skickliga spelemän ur Orsa spelmän, en betryggande kvalitetssäkrad orkester under ledning av Johan Granström och så även den sjusjungande glädjechock som utgjordes av Karen Gibson och hennes engelska Kingdom Choir. Det är ju i och för sig arbetsamt svårt att få fram någon äkta julstämning när snödrivorna sjunker samman av tröstlöst droppande regn, men den här styrkan gjorde åtminstone vad som kunde begäras av dem i det avseendet. Här julstressades det - inte alls. Här krattades det i stället nogsamt för de olika numren på ett lugnt och fint och njutbart och allt igenom disciplinerat sätt. Julfrid, alltså. Absolut inte något som helst julstök! Och när Lasse Berghagen liksom gled in på scenen och även rakt in i Ser du stjärnan i det blå så kändes det som om han plockade stilpoäng av Bengt Feldreich, från Kalle Anka på julafton. Och noterbart: Lasse hade svart kavaj den här kvällen. Inte blå, som han hade på Skansen. Det stenhårda sväng som Karen Gibson och Kingdom Choir vispade fram i Joy to the World fick det verkligen att sjuda i den metaforiska glögg-grytan. ´Tis the Season To Be Jolly, LA!, LA!, LA!, LA!, LA!, LA! rev de också av. Av bara farten, liksom. Sanna Nielsen och Lasse Berghagen duettade förresten riktigt snyggt i Stilla natt också. De uppnådde samfällt en påfallande enkel värdighet, som inte kändes så där väldigt inrepeterad. Orsa spelmän fiolsoloade och exempelvis Lasse Berghagen hade så kul när han samarbetade med dem att han slirade in på dalmålet själv också. Jo: Berghagen framförde bland annat en låt som hette Om att rå sig själv. Och som var så där skoningslöst skomakarfilosofisk och typiskt smittande Berghagen-mässig, som plockar fram de rätta applådmekanismerna. och får igång vilken publik. Även majoriteten av de omkring 1.500 i Pontushallen. Lasse Kronér höll bland annat fram något som lät som om James Taylor hade kunnat så bakom den. I övrigt kom han lite överraskande in med en gitarr och började verbalsparra lite smånojsigt med Lasse Berghagen. De hade riktigt skojigt tillsammans. Och publiken åt och med dem. Också. Det ovanstående var bara några spridda iakttagelser från Julkonsertens första akt. Börjar man en konsert 19.30 och har man ambitionen att ha en rapport om den i tidningen dagen därpå, så kan man inte närvara på densamma under längre tid än just första akten. Men det här kändes i alla fall som både tillräckligt juligt, värdigt och även skojigt. Och så som Karen Gibson och hennes Kingdom Choir sjöng! Raka vägen till himlen, med Sanna Nielsen i sånghänseende inte så långt bakom alls. Och så var vi då ännu en bit närmare julen. Bara så att ni också vet det.

En stämningsfull turnéstart

Julturnén 2006 startade i Pontushallen i Luleå under torsdagen. Stjärnspäckat på scenen och traditionsfyllda toner i öronen - både värdigt och skojigt, tycker recensenten Rolf Nilsén.