Det är i det närmaste fullsatt i stora salen i Kulturens hus när Lill Lindfors stegar in på scenen och direkt söker kontakt med publiken på första raden. Att denna dam har mer än 50 års scenvana märks minsann, för mellansnacket flyter på i en strid ström mellan låtarna i en salig blandning av roliga historier, anekdoter och lätt panik över åldrandets obönhörliga logik. Publiken känner igen sig och skrattar med.
Och visst kan hon fortfarande sjunga med en röst som är som sammet, vartenda ord går fram och det svänger verkligen om henne och bandet. Hon ackompanjeras av Mats Norrefalks orkester och Claes Crona på piano. Ömsom är det bossa nova och afrikanska rytmer, ömsom svenskt vemod.
Den låt som känns mest daterad och omodern är den klassiska schlagerlåten En sån karl från 1967 men att den fortfarande är populär och väl ihågkommen märks på publikens starka gensvar.