En rykande succé

I går eftermiddag var det dags att riva de två kolmilorna och att ta hand om det ännu rykande resultatet av den ofullständiga förbränningsprocess som en rätt skött kolmila innebär. Blev dubbelt upp Kolningsmästaren själv, Tommy Wikström, var nöjd med resultatet som han tyckte var över förväntan med tanke på den korta tid som milorna gått, ungefär ett dygn. ? Det ser ut att vara 300 liter kol per mila, jag hade trott att det skulle vara cirka 150 liter, sade Tommy Wikström. Han undervisar studenterna på universitetet i biologi och har själv läst sig till det mesta han kan om kolning, fast han startade med att gå en kurs på universitetet för fem?sex år sedan berättade Tommy Wikström. ?Vi byggde en kung? ? Vi har prövat något nytt här, vi byggde en kung, det är kanske därför vi fått ett bättre resultat, funderade Tommy Wikström medan han övervakade krattandet i milan. Skoleleverna vet numera vad som menas med en kung i en kolmila. Den står i mitten. ? Vi har hämtat stybb, vi har gjort bakaved, vi har sågat och huggit med yxa och vi har gjort en kung av fyra plankor som vi sågat, beskrev Tim Larsson. Roligt men jobbigt ? Det har varit rätt roligt att veta hur de fixade kol förr i tiden. Det har varit lite jobbigt, vi skulle gräva stybb och det var rätt hård mark, det var stenigt, berättade kompisen Simon Björnfot. Det var inte heller helt enkelt att få kolmilorna att ta eld och när de väl börjat brinna gällde det att passa dem, så att de inte brann för häftigt. Därför fick eleverna turas om att gå brandvakt under kvällen och natten. Själva rivningen av kolmilorna utgör ett kritiskt moment i processen, eftersom syretillförseln riskerar att få elden att flamma upp med total förbränning som följd. Därför fick eleverna och studenterna vattna på milorna då och då medan de rev dem. Slutprodukten sållades för att få bort jord och granris och samlades sedan i små papperssäckar. Den kommer att bjudas ut till försäljning på Furuparksskolans årliga vårmarknad, som brukar frekventeras av föräldrar, syskon och mor- och farföräldrar. En del av historien Ingrid Sundström, som är lärare på Furuparkskolan, berättar att klass 6c har jobbat med Norrbottens historia som ett genomgående tema under tre år. Kolningen är en viktig del av Norrbottens kulturhistoria och kunskapen om det förflutna ska ge eleverna verktyg att förstå nuet och framtiden hoppas hon.

En rykande succé

En lektion i kulturhistoria blandat med praktisk naturkunskap. Det fick eleverna i klass 6c på Furuparkskolan när de tillsammans med en grupp lärarstudenter från Luleå tekniska universitet byggde två minikolmilor på Ormberget.