En gest till försoning - neurosedynskadade får 500.000

Han tycker inte man ska hänga upp sig på den juridiska termen ex gratia, av nåd, som används i beslutet. ? Gesten i sig är så tydlig och det är en gest också mot våra familjen och våra mödrar. De har inte haft det lätt. Peter Sundströms mor åt åtta tabletter av läkemedlet neurosedyn. Det var på 60-talet, en tid så man gjorde vad doktorn sade åt en att göra. ? Man trodde på experterna. I dag är han den ende i norra Sverige av de drygt 100 som lever med skador av neurosedyn. Hans armar är förkrympta. ? Jag är ändå lyckligt lottad, säger han. ? Jag är ute i arbetslivet, jag har ett jobb som jag trivs med, jag har familj. Många av oss har inte det. Enligt vårdminister Ylva Johansson finns det ?flagranta brister? i hur man hanterade informationen om neurosedyn. ? När man stoppade läkemedlet pratade man med läkarna, men inte med dem som redan hade fått det. Inget formellt fel Men Ylva Johansson är också noga med att påpeka att den utredning som justitiekanslern gjorde förra året visat att staten inte gjorde något formellt fel. Det var Föreningen för de neurosedynskadade som för tre, fyra år sedan stämde staten för att få ersättning för sina skador. ? Det var i samband med att de förståndshandikappade som blivit tvångssteriliserade fick ersättning. berättar Peter Sundström. Gäds åt beslutet Då fanns en öppning för att även de som fått funktionshinder på grund av neurosedynet, skulle kunna få ersättning. ? Sedan har vi inte hört något förrän förra året då JK föreslog att vi skulle få 250.000 kronor var. Det överklagades till regeringen. I måndags fick han veta via text-TV att ersättning skulle betalas ut och på tisdagen kom så beskedet om beloppet, 500.000 kronor till var och en. Läkemedelsbolaget Astra betalar ut en månatlig ersättning, i genomsnitt 3.600 kronor, till de neurosedynskadade. Beloppet är satt med hänsyn till hur stora skadorna är. Peter Sundströms räknas som 19 på en 32-gradig skala, någonstans just över genomsnittet, alltså. Han gläds åt tisdagens beslut, inte minst för sina vänner i föreningen. ? Det finns så många av oss som inte är ute i arbetslivet, som lever på sjukpension. Dessutom sliter vi på våra kroppar. Jag kommer antagligen inte att kunna jobba så länge, så då skulle pengarna kunna användas som en buffert. ? Du har fått ett längre bäst-före-datum, helt enkelt, skojar hustrun Anna Lundqvist. Peter Sundström känner sig i jämförelsen lyckligt lottad. ? Jag ser pengarna som ett stipendium från staten till mig, säger han och funderar på att också använda dem för att kunna måla till de två kommande utställningarna, i Gällivare och i landstingshuset i Luleå. ? Eller till en resa med familjen. Fakta/ Neurosedyn Det tyska kemiföretaget Chemie Grünenthal började 1957 sälja Contergan, en medicin beskrevs som milt lugnande och utan svåra biverkningar samt särskilt lämpligt för gravida kvinnor. I Sverige fick Astra 1957 ensamrätten på försäljning av medicinen som här fick namnet Neurosedyn. Medicinalstyrelsen godkände preparatet 1958. Tre år senare, i december, 1961, rapporterade tidningen Ny Dag om att preparatet hade stoppats i Tyskland och Storbritannien. Några dagar senare drog Medicinalstyrelsen in Neurosedyn, men medicinen skrevs ändå ut en tid efter detta. I mars 1962 redovisade myndigheten effekten av preparatet. I rapporten sades att 131 neurosedynskadade barn föddes under tiden 1960?1962. Källa: Föreningen för neurosedynskadade. (TT)

En gest till försoning - neurosedynskadade får 500.000

Regeringen har beslutat att ge de neurosedynskadade 500.000 vardera. ? Det är en gest av upprättelse och försoning, sa vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson på tisdagen. ? Jag tycker ändå att det är ett erkännande, säger Peter Sundström, Luleå.

Regeringen har beslutat att ge de neurosedynskadade 500.000 vardera.
? Det är en gest av upprättelse och försoning, sa vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson på tisdagen.
? Jag tycker ändå att det är ett erkännande, säger Peter Sundström, Luleå.