En av de första i oroligt Kongo

För första gången på nästan 40 år skickas nu svenska soldater till oroligheterna i Kongo-Kinshasa.
Luleåbon Sven Lundberg var med den första bataljonen på plats 1960.
? Vi var gröngölingar hela bunten. Även om jag var ung i dag skulle jag inte åka dit, säger han.

LULEÅ2003-07-01 06:30
Efter en vecka på P10 i Strängnäs var det dags att ge sig av. Den då 21-årige menige Lundberg skulle se världen som FN-soldat och första anhalten var Gaza i ett då ganska lugnt Mellanöstern.<br>En morgon vid uppställningen, efter cirka tre månaders tjänstgöring, informerades hans kompani om det inbördeskrig som blossat upp i afrikanska Kongo.<br> ? Vi fick tre dagar på oss att besluta om vi ville åka. Nästan ingen sa nej. Vi hade haft lugna gatan i Gaza och hoppades nog på lite äventyr, berättar den nu 64-årige Sven Lundberg.<br>Mobiliserade<br>Kongo hade just deklarerat sig självständiga från Belgien då en militärrevolt utlöst inbördeskrig. Den mineralrika provinsen Katanga hade förklarat sig oberoende med stöd av belgiska gruvbolag och den amerikanska säkerhetstjänsten.<br>Under ledning av generalsekreterare Dag Hammarskjöld beslutade FN att mobilisera en väpnad styrka i försök att återställa freden, samt hålla stormakterna borta från konflikten.<br>Sven Lundberg utposterades vid Kongos flygplats. Till kompaniets logi användes den belgiska societetens gamla villor.<br> ? De flesta belgare flydde i samband med landets självständighetsförklaring. Vi fick bo i flotta hus, fullt utrustade med möbler. Belgarna hade lämnat allt, berättar Sven Lundberg.<br>Sköt aldrig<br>Under fyra månader höll han vakt, grävde skyttevärn, gick långa vandringar i den kongolesiska djungeln och bar alltid ett skarpladdat vapen. Hans instruktion var att aldrig skjuta annat än i självförsvar.<br> ? Men jag avlossade aldrig ett skott. Vi var den enda bataljon där ingen svensk omkom.<br>Sven Lundberg minns bäst den vänlighet från lokalbefolkningen som mötte honom vid ankomsten. Hur alla ville hjälpa honom och hur hans kompani hyllades som hjältar.<br> ? Vi behövde till exempel aldrig åka buss, bilar stannade hela tiden och ville ge oss skjuts, säger han.<br>Förlorad kontroll<br>FN förlorade emellertid ganska snart kontrollen över konflikten, trots att omkring 20 000 soldater kommenderades till landet under Dag Hammarskjölds tid som generalsekreterare. Striderna blossade intensivt och svåröverskådligt mellan armén, guerillakrigare och legosoldater fram till 1965, då Joseph Mobuto tog makten och införde diktatur.<br>Men striderna kom igång på allvar först efter att Sven Lundberg landat i Luleå. Genom medierna följde han kriget som kom att skörda 19 svenskars liv då FN-trupperna under de senare åren kom att ogillas vid alla fronter.<br>Ordentlig utbildning<br> ? De som åker till Kongo nu har väl fått en ordentlig utbildning. Vi fick en vecka, det var allt. Även om jag var ung i dag skulle jag inte åka dit, säger Sven Lundberg.<br>I dag finns ett 90-tal FN-svenskar i Kongos lugnare områden. Ytterligare ett 70-tal specialutbildade svenska soldater är på väg. Om det finns några soldater från Norrbotten med i truppen kan försvarsdepartementet av sekretesskäl inte uppge.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om