En astronaut landar i Luleå • I bagaget fanns gåvor till F21

22 dygn tillbringades i rymden. Nu ägnar Marcus Wandt en månad åt att föreläsa om livet på den internationella rymdstationen ISS. På onsdagen kom han till Luleå tekniska universitet.

I klädd en blå rymdoverall höll Marcus Wandt föredrag i en fullsatt aula på Luleå tekniska universitet på onsdagen. Bland annat fick han svara på frågan om betyg spelade någon avgörande roll för att bli astronaut.

I klädd en blå rymdoverall höll Marcus Wandt föredrag i en fullsatt aula på Luleå tekniska universitet på onsdagen. Bland annat fick han svara på frågan om betyg spelade någon avgörande roll för att bli astronaut.

Foto: Mikael Leijon

Luleå2024-04-11 06:00

Det har gått elva år sedan han arbetade som stridspilot på flygflottiljen i Luleå. På onsdagsmorgonen återvände han till sin gamla arbetsplats där han tillbringat fem år.

– Det var ett roligt återseende med många bekanta ansikten kvar sedan min tid på F21, berättar Marcus Wandt.

I bagaget hade han sina gamla divisionsmärken som placerats tillsammans i ett inramat fotografi. Tavlan kommer säkerligen att få en hedersplats på flygbasen.

För när astronauten Marcus Wandt den 16 juni 2023 startade den 36 timmar långa färden till den internationella rymdstationen (ISS) hade han med sig i bagaget ett 20-tal föremål som på olika sätt var kopplade till hans liv.

– Jag tog med mig de byggstenar som tagit mig ut på den här långa resan. Minnena från F21 hade jag med mig ut i rymden. Nu dök det upp ett bra tillfälle att lämna tillbaka föremålen.

Förutom divisionsmärken från F21 hade dalmasen som växte upp i Värmland och som numera bor i Linköping bland annat med sig en nummerlapp från Vasaloppet, en SHL-puck från Linköping samt Selma Lagerlöfs Nobelprismedalj.

På onsdagen höll han föredrag på Luleå tekniska universitet. Det fanns inte en ledig stol i lokalen.

Marcus Wandt varvade berättelser om vardagshändelser med beskrivningar av arbetet i rymden.

– Vi fick alla kniv och gaffel på rymdresan, men jag såg inte någon använda något annat än en sked, berättade den svenska rymdfararen som också fick lära sig att inta sitt kaffe via ett sugrör.

Han väckte skratt med en betraktelse över svårigheten att hålla reda på saker i tyngdlöst tillstånd.

– På jorden letar man ofta efter försvunna saker på golvet. I rymden kan sakerna finnas precis var som helst, om man slarvat med kardborrebanden. Luftintaget är en bra plats att leta, men det brukar dröja innan saken kommer dit.

Han beskrev den mäktiga känslan av att se jorden från ovan. På sina få lediga stunder sökte han sig ofta till utkiksplatsen för att se det färgglada jordklotet i den nattsvarta rymden.

Hur stor är chansen att du återvänder till rymden? 

– Den är inte noll, men inte särskilt stor. Det hänger på hur pass engagerad Sverige är. För min del råder ingen tvekan. Jag vill väldigt gärna tillbaka ut i rymden. 

Fotnot: Rymdäventyret finansierades av Saab AB och svenska försvarsmakten. Totalt kostade resan 400-450 miljoner kronor, varav 200 miljoner kronor kom från svenska staten.

Tre blågula i rymden

Sverige har genom tiderna fostrat tre astronauter.

Den förste var Christer Fuglesang. Året var 2006. Tre år senare gjorde han sin andra rymdfärd. Sedan 2013 är Fuglesang ledamot i IVA och verksam som professor i rymdfart vid KTH.

Jessica Meir är uppvuxen i USA, men har ett svenskt medborgarskap via sin mamma. 2019 blev hon den andra svensken i rymden. Hon vistades 205 dagar på den internationella rymdstationen.

Jessica Meir är utvald bland 18 personer i Artemisprogrammet, där Nasa hoppas under de närmaste åren kunna placera en människa på månen. Meir kan bli den första kvinnan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!