Mannen som är i 20-årsåldern kommer från Boden och spelar ishockey på elitnivå utanför Norrbotten. Nu har en stämningsansökan inkommit angående en tweet som hockeyspelaren skrev i juli förra året under damfotbolls-EM. Mannen twittrade: "Damlandslaget... Lesbiska horor är vad ni är". För detta åtalas han för brott mot personuppgiftslagen, eftersom meddelandet anses utgöra personuppgiftsbehandling rörande sexualliv, personuppgiftslagens trettonde paragraf.
Mannen har erkänt handlingen och i förundersökningen finns en skärmdump från hans twittersida och ett uttalande från Datainspektionen. I förundersökningen finns ett yttrande från Datainspektionen som menar att tweeten är utpekande nog för att vara brottslig. I förhör framgår det att: " Det han gjort är dåligt och pinsamt och att han ångrar sig" samt att "några av hans polare måste också ha skrivit något om flator och liknande och då fick han den här dumma idén från någon av dem."
Det var under EM-turneringen i fotboll förra sommaren som tweets om och till damlandslaget uppmärksammades av tidningen Metros sociala medier-redaktör Jack Werner. En debatt tog fart om de glåpord och hatiska kommentarer som kvinnliga fotbollspelare får utstå. Journalisten och debattören Ida Ali-Lindqvist, tidigare sportredaktör på tidningen Feministiskt perspektiv, är den som anmält ett antal av de personer som skrivit om damlandslaget på Twitter.
Klara Dahlström är den kammaråklagare i Luleå som väckt åtal. I och med att målet kan avgöras på de handlingar som finns kommer ingen huvudförhandling att hållas.
– Jag har inte sett något liknande fall tidigare och det var lite därför jag väckte åtal. Det ska bli intressant att se hur tingsrätten dömer, säger Klara Dahlström.
Att dömas för meddelanden som skrivs på sociala medier är hittills ovanligt. Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet och grundare av Institutitet för Juridik och Internet som arbetar mot internetrelaterade kränkning. Han tycker det är märkligt att en så svepande formulering kan gå under personuppgiftslagen, men menar att det kan räcka med ett indirekt utpekande för att det ska räknas som ett brott mott PUL.
– Personuppgiftslagen täcker ju väldigt mycket men det finns väldigt lite praxis kring vad den innebär. För att det här ska bli prejudicerande krävs det att någon överklagar, samtidigt ska man inte ducka för att tingsrätter sneglar på varandra när det inte finns praxis att tillgå. Det troligaste är att straffet blir böter, säger Mårten Schultz.