Videon är inte längre tillgänglig
Hertsöskolan är en av åtta grundskolor i landet som fick tillstånd av Skolverket att till höstterminen starta en riksrekryterande spetsutbildning i matematik på högstadienivå. I dagsläget är de 25 elever, samtliga i årskurs sju.
- Hittills har det inte varit något speciellt utan ganska vanligt. Vi har ett mattepass mer i veckan än andra sjuor, vi ska även gå fram i snabbare takt, säger Alma Kågström.
Att söka till spetsutbildningen var inte självklart för henne, kompisen skulle inte söka.
- Men jag valde det ändå, jag gillar matte.
Extra problemlösning
Klassens mentor och mattelärare, Kristina Nygård, säger att hittills har tempot varit i stort sett detsamma som för alla sjuor. Däremot har mattespetseleverna haft något moment extra med problemlösning.
- Vi diskuterar också matte mer, pratar om andra lösningsmetoder. Inom kort höjer vi även tempot, säger hon.
På mattespetsutbildningen läser eleverna högstadiets matematik på två år i stället för tre, tredje året läser de gymnasiematte.
- De elever som sökt hit tycker om matte. Man märker skillnad, ger man dem problemlösning så vill de också hitta lösningen. I en vanlig mattegrupp så är det mycket större spridning, här är det också spridning men inte så stor.
En stor chans
För Karen Zambrano var det självklart att söka till mattespets, det var hennes fröken som uppmuntrade henne.
- Det är en stor chans. Jag tycker det är bra, snart ska vi börja jobba fortare och då är det bara att kämpa på. Jag tycker varken det är jättelätt eller jättesvårt med matte, säger Karen Zambrano.
Samuel Landström Juuso har sökt till utbildningen för att kunna gå på ett bra gymnasium och få ett bra jobb. Han hade inte tänkt söka från allra första början.
- Min lärare sa att jag borde och då började jag tänka efter. Det har gått ganska bra, jag har ganska lätt för matte, säger han.
För att komma in på utbildningen krävs ett rekommendationsbrev från läraren i årskurs sex, de sökande måste även göra ett inträdesprov. Alla elever på spetsutbildningen fick inte godkänt på provet, men skolan valde ändå att ta in dem för att se om de klarar det snabbare tempot.
- Klarar de inte det får de gå in i en vanlig sjua och ha matte. Det är ju nu när vi går in i ett snabbare tempo som vi märker om det är för svårt, säger Kristina Nygård.
Belastar skolans budget
Hertsöskolan får inte extra medel från skolkontoret för att bedriva spetsutbildningen. Orsaken till att de ansökte om att få anordna den är att flera av skolans elever gått vidare till mattespetsutbildningen på gymnasienivå.
- Det stora avbräcket blir då vi köper in datorer till spetseleverna. Det blir en påverkan på skolans budget som vi behöver till mycket annat, men den smällen får vi ta. Vi tycker det är tråkigt att kommunen inte tillskjuter medel, säger Kristina Nygård.